Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Zoega till Frederik Poulsen. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Boethius
arbete. Gamla bokar ha fallit i dess danske
grönne Skov, Heiberg, A. B. Drachmann
med flera. Av äldre forskare är emellertid
Chr. Blinkenberg i sin fulla kraft — två
mäktiga volymer med inskrifterna från
hans och K. F. Kinchs stora utgrävning på
Lindos ha tryckåret 1941, och i de ovan
nämnda »Arkæologiske og kunsthistoriske
Afhandlinger» lämnar Blinkenberg en
ypperlig sammanfattande redogörelse för hela
utgrävningen. Frederik Poulsen står som
konsthistoriker, arkeolog, skildrare av
färder och av danska gestalter och danskt
liv i centrum av även vårt svenska
kulturliv. Hans verksamhet behöver ej
påpekas för en större allmänhet i Sverige. Vid
hans och Blinkenbergs sida framträda i de
nämnda festskrifterna yngre samtida
klassiker, arkeologen professor Knud Friis
Johansen, den mångsidige
arkitekturkännaren Einar Dyggve och en ävenledes
betydande yngsta dansk forskargeneration,
specialisten på äldre italisk konst och
terrakottaskulptur J. P. Riis, kännaren av antika
gemmer och antikt glas Poul Fossing —
som denna gång skriver om »Acheron og
Styx» — Niels Breitenstein och Vagn Häger
Poulsen. Jag vill i detta sammanhang
särskilt framhäva den sistnämnde, en
konsthistoriker, känd främst genom sin stora
avhandling »Der strenge Stil» (1937) och en
Myronstudie i 1940 års Acta Archæologica
med fint avvägda krav på upptäckt av de
skapande konstnärerna i Beazleys och
Bian-chi Bandinellis ande i stället för arbete med
allmänt fattade strömningar och krafter. I
de två nämnda festskrifterna har han
behandlat »Phidias und sein Kreis» och »Et
attisk Skulpturfragment fra Fidias’ Tid» —
åter ämnen alltså, som röra sig inom den
högklassiska kretsen.
Ur den sistnämnda studien hämtar jag
som avslutning på denna antydan om de
båda festskrifterna hans -— den yngre,
arvtagande generationens — definition av den
klassiska monumentaliteten, »den ægte
græske Oplevelse af Naturformen
arkitektonisk»:
Det hörer til den græske Monumentalitets
Væsen, at den aldrig bliver abstrakt.
Stiliserings-viljen er hos Grækerne saa naturbunden, at det
Monumentale, det Arkitektoniske, i deres
Billedkunst aldrig optræder isoleret, men altid som
Formen, hvorigennem der gives Udtryk for et
dybt menneskeligt Indhold. Hvorved vi maa
erindre, at denne Söndring mellem Form og
Indhold, der forekommer os nödvendig for en
begrebsmæssig Klargörelse af Fænomenet, er, om
ikke ugræsk, saa dog i hvert Fald sengræsk;
den ældre græske Kunst er fremfor alt netop
særpræget af en for os i Grunden ufattelig Enhed
af idealiseret Form og menneskeligt Indhold.
De båda festskrifterna framhålla förvisso
sina tryckår som stora, levande år för
klassisk forskning i Danmark. Men deras mål
är att därutöver festligt fastslå vissa
särskilda minnesår och minnesdagar. Med
dessa festskrifternas syften förbinder sig
även, att Frederik Poulsen den 1 januari
1943 efterträddes av Vagn Häger Poulsen
som direktör för Ny Carlsberg Glyptotek.
Det är en lång och lysande tjänst, som
därmed avslutas, gott 32 år (från 1/9 1910 till
31/12 1942), som assistent 1910—15,
inspektör 1915—26 och från 1926 som
direktör.
Inte blott i Danmark, också för oss i
Sverige har den insats, som kringskrives av
dessa data, fast förbundit Frederik
Poulsens namn med Glyptoteket. Saknad och
många tacksamt bevarade hågkomster
tränga sig fram, när han lämnar sin post
där. Samtidigt har man emellertid glädjen
att säga sig, att en överblick av Frederik
Poulsens forskning och litterära
verksamhet med anledning av vaktombytet i
Glyptoteket skulle vara ett ingrepp i ett obrutet
skeende. Till dem får man säkert många
anledningar att återkomma i samband med
kommande arbeten på bland annat
romerskt område och med fortsättningen på
den serie av minnen, som påbörjats med
»Jyske Dage og Mennesker» (1941) och »Lyk-
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
