Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Zoega till Frederik Poulsen. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Zoega till Frederik Poulsen
kelige Dage i Grækenland» (1942). Men väl
synas hans och Glyptotekets högtidsdagar
och den parad med dansk fornforskning,
de föranlett, motivera några ord om den
rika tradition i Danmark, till vilken allt
detta hör, ord, som då även söka omsluta
Frederik Poulsens insats i Glyptoteket. Det
är nödvändigt att här begränsa denna
orientering till den klassiska fornkunskapen,
till arkeologiens och konsthistoriens
områden.1 Just dansk tradition skulle eljes tala
emot en sådan utbrytning. Till den hör en
påfallande harmonisk utveckling av alla
de klassiska disciplinerna obeirrad av mer
eller mindre genomtänkta nervärderingar
av antikforskningens olika delar. Mot denna
jämna och breda utveckling har till
exempel i Sverige ofta ställts det ensidiga »Språk
-mästeriet», sådant Törneros skildrar det.
Gustaf Adolfs och Kristinas tid kan
förvisso sägas ha varit något av en verklig
storhetstid också för klassisk fornkunskap i
Sverige. Den unge karolin, som greve Adam
Lewenhaupt skildrar i sin bok »Karolinen
Edvard Gyldenstolpe» (1941), har bland
annat efterlämnat en dagbok från Rom år
1701 (nu i Lewenhauptska arkivet på
Sjöholm).2 Utan att på någon punkt gå utöver
dåtidens resehandböcker ger den en
märklig bild av de intressen på dessa områden,
som en ung officer i Karl XII:s här kunde
föra med på sin bana från kontakten med
den klassiska fornkunskapen i Uppsala också
under årtiondena efter dess egentliga
glanstid.
Vad man kallat »språkmästeriet» vid våra
universitel, inriktningen på studiets mera
formellt språkliga sidor, medförde sedan
bland mycket annat den klassiska forn-
1 För de klassiska författarnas ställning i
danskt kulturliv av i dag har Per Krarup
redogjort i artikeln Danmark og Antiken i denna
tidskrift 1942 sid. 401—407.
1 Jag vill här framföra ett tack till greve
Adam Lewenhaupt, som låtit mig taga del av
Edvard Gyldenstolpes anteckningar från Rom.
Ernst Nachmanson behandlar Gyldenstolpes resa
till Konstantinopel i Eranos 40, 1942.
Frederik Poulsen.
kunskapens förvissnande som självständig
forskningsgren och lärd tradition i Sverige
ända fram till de dagar, då professorerna
Einar Löfstedt d. ä., Sam Wide, M. P:son
Nilsson och Lennart Kjellberg bestego
Lunds och Uppsalas katedrar. Danmark
har här följt en obrutnare humanistisk
linje. A. G. Drachmanns nyutgivna
»Bibliografi over trykte disputatser fra Elers
Collegium» (i: Elers Collegium 1691—1941)
ger några bra belägg. En dansk översikt
över den klassiska fornkunskapen på
1700-talet och det tidigare 1800-talet skulle
tydligen te rig rikare än hos oss, men också
här gör jag en begränsning. Jag börjar med
prästsonen från Mögeltönder i Slesvig Georg
Zoega och hans livsverk i Rom från 1784
—1809. Den begränsningen är i varje fall
trots äldre förutsättningar för Zoegas verk
naturlig. Zoega var helt enkelt en av
grundarne eller rättare sagt skaparen av den
klassiska fornkunskapen som modern kri-
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
