Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Einar Billing. Av Folke Holmström. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Billing
lighetens skarpa ljus, är hennes betydelse
svårare att bedöma för utomstående, men
mycket tyder på att hon var »den egentliga
sammanhållande kraften och det innersta
centrum» i det glädjerika och innerliga
hemliv, som blomstrade först i professorshemmet
i Lund och sedan i biskopsgården i Västerås
och i Lund. Så mycket större värde har ett
vittnesbörd av Einar Billings syster om
olikheten mellan föräldrarna:
Pappa var exempelvis omedelbart praktisk,
mamma blev det genom sin intelligens via teorierna. Pappa
kunde impulsivt och med raskt humör hugga av livets
småknutar, medan svårmodet lurade bakom
karskheten . . . Hon å sin sida sökte att tåligt och till synes
ibland ängsligt skrupulöst lösa upp sagda knutar, men
bars av en, som jag tror, aldrig sviktande inre
stillhet och harmoni. . . Hennes intelligens var stark,
klar och omutligt logisk. Hennes hela väsen var
alltigenom präglat av gammal nedärvd kultur parad med
den allra största personliga anspråkslöshet. Hennes
intressen voro utpräglat intellektuella.
Glimtvis skönja vi här, att den rika och
harmoniska livsstämningen i det hem, som
hägnade Einar Billings uppväxt, som så
ofta bars upp av den fruktbara spänningen
mellan två helt olikartade men i djupaste
endräkt samverkande makar. Redan denna
ursprungsmiljö bör vara ägnad att kasta ett
förklarande ljus över den rika komplikationen
i hans andliga utrustning. Här förenades
intelligensaristokratens vidsynta blick för
livets stora sammanhang med
handlingsmänniskans skarpa syn på dess många
detaljer. Hans lärjunge och vän Johannes
Viotti skriver om hans kynne:
Humor och melankoli, pietet och skepsis blandade
sig med varandra, en högst komplicerad natur och
dock öppen och samlad. Han var på en gång en
Bring. . . och en Billing, från en sida mera av den
Bringska typen, från en annan mera Billingsk, men
— tycktes det — alltid något av båda.
Arvet från seklers tankestrider
För att få det rätta perspektivet på den
insats, varigenom det förunnas Einar Billing
att lägga en ny grund under teologi och
kyrkomedvetande i Sverige, måste blicken gå
tillbaka ända till kristendomens
ursprungsskede.
När urkristendomen som en ny
världsreligion trädde ut på historiens vädjobana,
avgränsade den nog så markant sin religiösa
och moraliska egenart gentemot sina närmaste
medtävlare, den senjudiska lagreligionen och
den senantika mystiken. Men hur angelägen
man än var att fasthålla vid den bibliska
uppenbarelsen såsom kyrkans fasta grundval,
kom likväl det kristna tänkandets närmare
utformning av dess innehåll att på ett
ödesdigert sätt domineras av inflytelser från
tankeformer, som präglats för att uttrycka
dessa rivaliserande troslärors bärande
intentioner. I själva synen på bibelns inspiration
undanträngdes den sakliga och livfulla
betraktelse, som utmärkt profeter och apostlar,
av den formalistiska och stela teori om
verbalinspirationen, som utformats av de
senjudiska rabbinerna, och när
bokstavsträldo-men blev alltför besvärande, tog man sin
tillflykt till den godtyckligt allegoriserande
bibeltolkningsmetod, som utbildats framför
allt hos de hellenistiska judarna i Alexandria.
Uppbyggandet av kristendomens
världsåskådning åter lånade i stor utsträckning sina
begreppsliga hjälpmedel från den
spiritualis-tiska metafysik, som förutsätter en
oförsonlig motsats mellan ande och materia, själ
och kropp. En sådan passar väl samman med
en asketiskt världsflyende mystisk fromhet,
men är innerst oförenlig med den bibliska
skapelsetron, som positivt värdesätter även
kroppslivet och det materiella goda såsom
skänker av Guds oförtjänta nåd.
Luthers återupptäckt av det urkristna
nådesbudskapet inneslöt visserligen en skarp
brytning också med den medeltida
skolastikens allegoriska bibeltolkning och
aristote-liska tankeformer, men tragiskt nog förmådde
reformatorns epigoner härvidlag endast
bristfälligt fullfölja hans ansatser. En ny skolastik
blev resultatet, när den gammallutherska
ortodoxien timrade upp den kompakt
doktrinära grundvalen för en ny, hela kulturlivet
omspännande kristen livssyn kring framför
allt två traditionella fundament, den verbala
bibelbevisningen och den idealistiska
metafysiken.
Så länge dessa grundvalar förbli orubbade,
visar visserligen gammalprotestantismens
imposanta system en påfallande
motståndskraft mot nya tiders vindkast. När
uppenbarelsen fattas som en övernaturligt given
och ofelbart normerande sanning, utgör den
en fast och solid basis för ett in i minsta detalj
spetsfundigt utformat dogmsystem och en
strängt auktoritativ samfundssyn, som ger
resning åt både kyrka och ståt och låter dem
i endräktig nitälskan utöva ett noga reglerat
förmynderskap över kulturlivets alla
funktioner. Under nyprotestantismens epoker
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
