Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Smärtemoder — himladrottning. Två franska medeltidsmålningar. Av Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Blomberg
Pielà.
Paris, Louvre.
har den ljusa färgen fått en höstlik frostton
mitt i guldglansen.
Är Pietan i Louvre ett verk av samme
man som Kröningen, visar han där en mera
patetisk sida av sin karaktär. Det
ålderdomligt gotiska i formgivningen, den
geometriskt klara stiliseringen och den
dekorativa utbredningen i ytplanet
överensstämmer. Men skådespelet har flyttats ned från
molnen och kommit oss närmare — det är
ett mänskligt passionsdrama, och de
med-spelandes kroppar böja sig under smärtan
i djupa bågar, Kristuskroppen spänner sig
som i hysterisk kramp. Färgen är lika mörk
och passionerad. Liksom Kröningstavlan i
sin ljusa färghållning hörde hemma inom
Fra Angelicos och Sienamästarnas krets,
hör Pietan mera till gammalnederländarnas
och främst Rogier van der Weydens, den
mest gotiske av dem alla. Om nederländarna
erinrar också stiftaren, som knäböjer vid
sidan i en vit kåpa, hans huvud har
målats med en bred och kraftfull realism,
som vid denna tidpunkt är ett nordiskt
kännetecken. Det är en enkel mans ansikte,
som det förefaller garvat av väder och vind,
med buskiga ögonbryn och borstig
skäggstubb på det kraftiga käkpartiet över den
seniga halsen och en på samma gång from
och fast blick i de bruna ögonen. Det är
otvivelaktigt en borgare, och en man av
folket.
Vid denna tid hade köpmännen börjat
bli konstnärernas uppdragsgivare vid sidan
av kyrkan och hovet. Med städerna steg
en del av borgerskapet till makt och
rikedom. Bakom denne donators huvud tecknar
sig den heliga staden på guldgrund. Det
var till stor del korstågen, som gjort
köpmännen rika. Folkvandringen österut hade
fört Västerlandet, framför allt Frankrike i
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
