Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - I Sergels ateljé. Av Carl-Gustaf Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl-Gustaf Thomasson
J. T. Sergel. G. A. Reuterholm
ligen den stora gipsmodellen till statyn
ha varit i huvudsak färdig, när det
ifrågavarande besöket ägde rum. Ett par veckor
senare skrev Sergel till Armfelt, att han
trodde sig bli klar med modellen »i denna
månad», d. v. s. i juli 1793. Ingenting
hindrar ju, att även senare överarbetningar
företogos. Gjutningen skedde i varje fall
först den 21 augusti 1799.
Av speciellt intresse i memoaren är
Hauss-wolffs exakta angivande av kungens
klädsel på statyn. I litteraturen om den
sistnämnda har man (Georg Göthe, Ludvig
Looström m. fl.) nöjt sig med att ånge
kungens klädsel som svenska dräkten rätt
och slätt. Efter 1778 hade emellertid de
flesta officiella plagg, även militära
uniformer sålunda, svenska eller nationella
dräktens snitt, varför en dylik upplysning
ingenting säger. Av armbindeln kring vänstra
armen och utstofferingarna på vänstra
axeln ser man emellertid omedelbart att
kungen på statyn, som är att vänta, bär
uniform. Och att Hausswolffs uppgift om
denna uniform såsom tillhörande arméns
flotta är riktig, bekräftas av
överensstämmelsen med de uniformsjackor kungen bar
vid Valkeala och Svensksund. Dessa båda
jackor förvaras i Livrustkammaren, och i
kungens bouppteckning heter det om
Svensksundsjackan: »En strumptygs [=
trikå] Arméens flottas Unieformsjacka med
guld bouillon frans under axlarne.»1 Högsta
graden vid arméns flotta var överste.
Varför kungen, som Hausswolff påstår, då
skulle ha nöjt sig med
överstelöjtnantsgraden är ej gott att säga och kanske inte
så lätt att fastställa. Att kungen däremot
bar arméns flottas uniform, när han 1790
återkom från Finland, var helt naturligt
med tanke på den roll det nya vapnet
spelat i kriget, speciellt i det för Sverige
ärorika sjöslaget vid Svensksund den 9 juli
1790.
Beträffande manteln på statyn torde
man däremot med ganska stor säkerhet
kunna påstå, att den eljest i fråga om dylikt
ganska allvetande Hausswolff för en gångs
skull tagit miste, när han tror att den skall
föreställa den kungliga manteln. Kappan
eller manteln på statyn är i och för sig
säkerligen att se som ett appendix till
uniformen. I största allmänhet har ju en
mantel-liknande slängkappa både förr och senare
varit ett mer eller mindre oundgängligt
attribut till den — både civila och
militära — elegantare mansdräkten. Under
1700-talet och början av 1800-talet var
detta plagg särskilt favoriserat. Till de
olika varianterna av den manliga
gustavianska hovdräkten, vars snitt definitivt
fastställdes genom tillkomsten 1778 av
den svenska eller nationella dräkten, var
en mantelliknande slängkappa
obligatorisk. Hedvig Elisabeth Charlotta beskriver
1 För citatet och andra upplysningar i
anslutning därtill har författaren att tacka
amanuensen vid Livrustkammaren, fil. dr Torsten
Lenk.
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
