Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den 6 juni — ett halvsekelminne. Av Mats Rehnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 6 juni — ett halvsekelminne
beror nog i hög grad på att
midsommardagens förutsättningar under 90-talet
ganska snabbt försvunno till förmån för den
6 juni. Tanken på midsommaren hade nog
i betänkligt hög grad vilat på regementena.
Efter indelningsverkets upphörande och
allmänna värnpliktens fullständiga
genomförande bestod hären av helt andra skikt
än de skäggiga knektarna. Då regementena
vid denna tid även började lämna
övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas
nybyggda kaserner, levde icke länge samma
midsommartraditioner hos truppen eller
bygdens befolkning. De värnpliktiga sökte
sig från förbanden till hembygden under
helgen. Därigenom upphörde krigsmaktens
möjligheter att bilda bakgrunden till
festligheterna.
En annan faktor, som varit av betydelse
i detta sammanhang utgöres av 1900-talets
största folkrörelse, idrotten, som varje år
för skaror av ungdom ut i naturen till
färder och friluftsliv och avfolkar de orter,
där fester lämpligen skulle hållits. Dessa
två faktorer skulle utan tvivel i längden
omöjliggjort midsommaren som lämplig
nationaldag. Då Hazelius istället med energi
hävdade den tidigare junidagen, förblev
denna oberoende av dessa nytillkomna drag
i tiden men utgjorde heller ingen fridag,
varför den 6 juni främst firats av skolbarn
och kommenderade beväringar. Genom
flaggutdelningarna har sedan ett
betydelsefullt moment tillkommit.
Hittills har det icke gått att utröna, hur
Hazelius ursprungligen erhållit tanken på
nationaldagfirandet. Närmast ser det ut
som om det berodde på att det olycksaliga
vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans
invigning och därför tvingade honom att
förlänga sin fest en dag. Då regnet till en
början förstörde alla hans ursprungliga
planer kanske inte Hazelius med lika stor
förståelse som vår generation läste C. F.
Sandels dikt »Drottningens juvel», som
såldes under vårfesten. Ett ställe i dikten
lyder nämligen:
Din ädelsten, o drottning
jag aktar icke på
men minns, ett riktigt majregn
är mera värt ändå.
2 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
