Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Nyckeln till det lilla bordet — rädslans nyckel. Ur Krilon III. Av Eyvind Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyckeln till det lilla bordet
vagnen gått sin väg hörde man den en
gång till oppe i hörnet och det var för att
den stannade, och sen gick den igen och
då hörde man stegen nere på gatan, de
var inte så höga för att det var snö. Han
lyssnade och tänkte nästan somna, men
det gjorde han inte. Han lyfte på huvudet
men stack inte opp armarna, för det blev
kallt om dem, men han höll opp huvudet.
Bordet syntes tydligt och det var nästan
blått. Han lyssnade. Först hördes inget,
men så hörde han att det prasslade. Det
prasslade tydligt, det hördes ända hit och
fast han nästan tänkt somna lyfte han
mer på täcket och fick armarna ovanpå
och det var kallt om dem. Om en liten
stund steg han opp, och det var kallt om
fötterna och han gick bort till bordet och
satt på stolen framför det. Han tog
försiktigt i nyckeln, och den var kall så den
frös, så det frös av den. Han lyssnade, men
det hördes inte ett ljud. Han tänkte nästan
dra ut lådan, men det gjorde han inte.
Han tordes nog, men han ville inte. Eller
han ville, men han gjorde det ändå inte.
Men han tordes vrida om nyckeln, och då
kanske det blev olåst, eller kanske det blev
låst, men han tordes vrida om nyckeln fast
den var kall. Han tordes vrida åt båda
hållen. Det rasslade inne i låset och sa
knäpp-knäpp. Men då visste han inte om
det var låst eller om det var olåst. Han
mindes inte hur det var i dag eller hur det
var i går och åt vilket håll det var. Det
kanske var olåst, tänkte han och vred åt
andra hållet, och då tänkte han: Kanske
det är olåst nu och var låst förut. Han vred
två gånger till åt båda hållen men han
visste inte om det var låst eller olåst. Och
han tänkte nog släppa nyckeln, men det
ville han inte, för om han släppte nyckeln
så satt han här bara, och det kanske var
olåst och han satt framför det som var olåst
och då kanske det kunde komma ut och
försvinna, och då hade han inget där som
var bra att ha och visa och ge bort. Han
vred nyckeln igen, men då lät ljudet fult,
och knäpp-knäppet var annorlunda. Och
han ville inte släppa nyckeln heller, han
tordes nog, men han ville inte släppa
nyckeln. Det var kallt om fötterna och
nyckeln var ännu kall, men han vill inte
släppa den fast han tordes. Han tordes
böja sig ner mot bordet och lägga örat
alldeles tätt intill den blå och kalla skivan
och lyssna, men det hördes ingenting.
Han höll hårt i nyckeln och visste inte om
det var låst eller olåst, och den andra
handen var knuten och låg på bordet, han
tordes lägga den på bordet fast det var
kallt. Så satt han länge, det var kanske
hela natten, kanske många timmar, kanske
det var flera minuter och då hörde han att
pappa kom, dörren därute öppnades, och
pappa tog av sig rocken och kom och
Johannes visste att han inte fick röra sig
och släppa. Han kunde inte sitta här om
pappa kom, men han kunde inte släppa
heller. Nu tog pappa i dörrhandtaget, men
Johannes kunde inte släppa, och nu kom
ljuset, först smalt, försiktigt som när
pappa kom in på kvällarna och man låg
med hopknipna ögon och låss-sov för att
säga buh-buh-buuhhu! — och sedan blev
det ett brett ljus som for över bordet,
men han kunde inte släppa.
•—• Men Johannes! sa pappa.
Han kunde inte släppa ändå.
— Varför sitter du där? sa pappa och
böjde sig ner och det luktade vinter, snö
luktade det om pappa.
■— Men min lilla pojke!
Och så kom pappas hand och rörde vid
hans hand och då kunde han släppa.
— Får pappa titta?
Han ruskade på huvudet, och pappa lyfte
honom och bar honom bort till sängen och
det luktade vinter och mottagningsrum
om pappa.
— Ska pappa låsa lådan då? sa pappa.
Han nickade.
— Nu har pappa låst lådan och nu ligger
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
