Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Tycho Brahes astronomiska reformation. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tycho Brahes astronomiska reformation
nom som en av de första, som anade sig
till lagen om naturens likformighet och
symmetri, vilken spelat en så betydande
roll inom våra dagars astronomi.
Genom dessa observationer och
överläggningar kom emellertid Tycho Brahe
till resultatet, att det kopernikanska
världssystemet måste uppgivas. Han förutsatte
därför att jorden var världsalltets
medelpunkt och att solen rörde sig kring denna.
Under rörelsen förde solen med sig de
övriga planeterna såsom ett slags
drabanter.
Detta system, vilket ej heller var
originellt utan åtminstone i sina grunddrag
framställts redan under antiken, var
emellertid för Tycho Brahe någonting
synnerligen kärt och dyrbart. När han på sin
dödsbädd utropade: »Måtte jag icke ha levat
förgäves», så var nog kanske hans förnämsta
bekymmer att hans system icke skulle
kunna få det erkännande i framtiden som
han själv ansåg det förtjäna. Bekymren
ökades nog också därför att han visste, att
hans andlige arvtagare, Johann Kepler,
icke gynnade mästarens kompromissystem
utan i stället sökte en fysisk
världsförklaring.
*
Förutom här antydda resultat är det
naturligtvis många andra som Tycho Brahe
har uppnått. Icke minst förtjäna hans
observationer över kometerna att nämnas i
detta sammanhang. Uppfattningen om
himlakropparnas banor har undergått
avsevärda förändringar under tidernas lopp.
Ursprungligen tänkte man sig
himlakropparna fästade vid genomskinliga
kristallsfärer. Det var vid kringvridningen kring
axlarna som dessa sfärer gåvo upphov till
den musik, sfärernas harmoni, som var för
subtil att kunna förnimmas av mänskliga
öron. I den slutgiltiga antika världsbild
som kallas den ptolemeiska voro icke
planetbanorna tänkta som materiella sådana
utan endast som geometriska linjer. Men
sfärföreställningen levde dock ett segt liv
och kom tillbaka under hög- och
senmedeltiden. Det hade därför sin principiella
betydelse att Tycho Brahe kunde visa, att
1577 års komet måste ha genomkorsat alla
sfärerna eller med andra ord att det inte
var troligt att några faktiska sfärer funnos.
Den som definitivt skulle slå ned tron på
sfärernas existens blev Giordano Bruno.
Men redan Tycho Brahes undersökningar
över kometerna bidrogo dock till att smula
sönder sfärföreställningen.
Det är rätt intressant se att Tycho
Brahe tänkte sig kometerna röra sig i
krökta banor. Ändock ville han ej
uppgiva föreställningen om att alla
himlakroppar röra sig i cirklar.
Det är icke oväsentliga bidrag till
geodesien som Tycho Brahe har lämnat genom
det på Hven insamlade materialet som
kunde läggas till grund för Danmarks
karta. Den närmare intresserade måste vi
härvidlag hänvisa till docenten Herman
Richters doktorsavhandling »Skånes karta»,
Lund 1929.
*
Så komma vi till den svårutredda
frågan om Tycho Brahes personlighet. Vi sena
tiders naturforskare hysa främst intresse
för den Tycho Brahe som lever genom
tiderna i sina verk och genom sin gärning.
Även om naturforskarna inte alltid äro
särskilt intresserade av den historiska
utvecklingen av sitt forskningsområde, så
måste nog alla ändå intressera sig för den
människa som står bakom ett verk av
sådan imponerande omfattning som Tycho
Brahes. Man måste känna det som en
beklaglig brist, att man ifråga om flera
av de största vet litet eller ingenting om
deras personer. När man om en av alla
tiders största vetenskapsmän Klaudios
Ptolemaios ej vet något annat, än att han
var från Pelusium samt att han måste ha
503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0559.html
