Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
så ha det, och jag var för stor politiker
att vidare opponera inig.
När jag sedan kom hem på mitt rum,
tog jag den första årgången af "Från nära
och fjerran" i handen. Jag granskade den
ånyo och stärktes ytterligare i min
öfvertygelse, att Finlands bildade qvinnor med
allt skäl kunna vara belåtna med de
många värderika artiklar bladet innehållit. Det
går visserligen en ton af allvar igenom dem,
inen månne icke detta är en af bladets
inånga förtjenster? — ty ingalunda anse väl
Finlands qvinnor sig vara omogna för en
sådan läsning? Vi fråga blott. Svaret skall
en framtid gifva; det skall väl snart visa
sig, om utgifvaren kan fortfara med
bladet utan ekonomiska uppoffringar. Våra
pressförhållanden äro ingalunda så
lysande, att icke "Från nära ocb fjerrans"
bortgång vore en kännbar förlust. Skr.
Thcatraliskt "skoj."
Jag vet icke, om de, som befinna sig
innanföre ridån, äro af samma mening som
jag; — men jag föreställer mig, att, vore
jag skådespelare, så skulle jag mest tycka
om en publik och en kritik, som vore mera
sparsam än frikostig på sitt bifall. Mig
skulle en applåd förefalla mest ärorik, då
den, utgående från en andlöst lyssnande
publik, började sakta, liksom tvekande att
störa illusionen eller bryta förtrollningen,
och utgjorde en snart sagdt ofrivillig
hyllning åt konstnären af de hänryckta
åhörarne. Jag skulle vara tacksam för en
kritik, hvilken, efter ett strängt nagelfarande
med spelets brister och svaga sidor, dock
gjorde tillbörlig rättvisa åt dess förtjenster.
Jag kunde då vara lugn: jag behöfde icke
befara att plötsligt ryckas ned ifrån mina
illusioners himmel, begrafvas under min
äras ramlande korthus. Men jag skulle
känna mig illa till mods, om jag
förmärkte, att applåder och framropningar, om än
aldrig så skallande, ledde sitt ursprung
endast ifrån en del af publiken, från en
krets af enskilda beundrare, eller om jag
visste, att kritikens loford förestafvades
af vänskap, eller andra känslor, samt
mindre vittnade om allvarlig granskning än
ett begär att à tout prix finna allt
fullkomligt, äfven det mest bristfälliga. Jag
skulle undanbedja mig slika hyllningar; ty
jag kunde aldrig vara säker, att de ej,
hvilken stund som helst, kunde förvandlas i
nederlag.
Skådespelarens triumf är ögonblickets
foster: hans nederlag fostras ofta äfven af
stundens nycker. O in det är oskickligt
och otillständigt att af enskilda skäl
öf-verhöfvan framhäfva någon eller några
skådespelares förtjenster, öfverhöija dem med
applåder eller tidningspuffar, så är det
ännu mera oskickligt att medelst hvisslingar
ocb hyssjande bjuda till att sätta sin
enskilda opinion emot publikens. Det ena
som det andra är "skoj." De enskilda
meningarne, så länge de icke känna sig
säkra på allmännare sympathier, gjorde
bäst uti att hålla sig blygsamt tillbaka.
Uppträden, sådana som det i onsdags, då
hvisslingar och applåder sökte att
öfver-rösta hvarandra, äro nedsättande för
publiken. Att hvissla och hyssja är icke att
gifva skäl för sin åsigt. Den, som vill
yttra en motsatt åsigt mot de, som gjort
sig gällande, behöfver icke köpa sig en
biljett för att hvissla, lian har tillfälle att
kritiskt utveckla sina skäl uti tidningarnes
spalter. Mången skall kanske tycka, att
ett hyssjande i dessa kan verka tillräckligt
ampert.
Hvad som bär är sagdt om slika
opinionsyttringar, så vidt de röra spelet,
gäller ännu mera, om de vilja hänföra sig
till sjelfva stycket.
Summan af saken är den, att oskäligt
hyssjande, liksom oskäligt smicker, är
ingenting annat än "skoj", hvilket publiken
har all rättighet att undanbedja sig af hvem
det vara må. Romoald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
