Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Direktorns uppgift, alcola de äfven
ständigt förekomna vid hvarje internat. Med
tanken derpå, sade han: "man måste vara
en ovanlig menniska för att som lärare
eller föreståndare vid ett internat icke
förlora tålamodet och intresse för sin sak,
under de dagliga förargelser man der har.
När det under samtalet blef fråga om
nödvändigheten af folkskolelärarens
men-nisko-kännedom, uppgafs det vara lika
sällsynt, att folkskolelärare i internater
förvärfvat en sådan, som det är naturligt, att
de der icke kunna göra det. Det skall
ofta inträffa med lärare, som nyligen
lemnat internatet, att de, af bristande
menni-sko-kännedom och ovana att umgås med
folk, stöta sig med sina elevers föräldrar.
— Så beskaffade voro åsigterna om
internater vid Berliner lärare-seminarium
och der försäkrade man äfven, att dessa
åsigter voro allmänna bland Preussens
skollärare. Riktigheten af sistnämnde uppgift
styrkes af de åsigter man här i
grannriket Sachsen har. Vår landsman D:r Cleve
hade vid ett skolläraremöte här i Dresden
framkastat frågan om internaternas
ändamålsenlighet till allmän diskussion. Af
mötets omkring hundra (100) nävarande
skollärare ville blott en enda försvara
internaterna, alla de öfriga förkastade dem
enhälligt.
I Sachsen är regeringen för
interna-ter och alla folkskolelärare-seminarier
måste derstädes, enligt regulattvet från 1857
vara internater. Det var derföre
oväntadt att finna Sachsens lärare så enhälligt
fördömma internaterna. M. G•
KorrcspoiHlans från Paris. *)
Innehåll: Våren kommer! — Påfven och Pontius
Pilatus. — En komprometterande hårborste och ett bad
i kedjor. — "La saison Pékins." — Theatern, Murger,
Scribe etc. — Lifvet och sjelfmorden i Frankrike. —
"Les demolitious" fi ena sidan — och å andra sidan,
Tannhäuser. Paris, den 27 Mars 1861.
Äntligen ha vi då vår! Vi lefva
verkligen i Mars månad, i Mars då Garibaldi
skulle höja fanan, Venetien annexeras,
Ungern revolutioneras, Turkiet reformeras,
ryska slafvarne emanciperas,
Schlesvig-Holstein attackeras — med ett ord, då
det nya året skulle få sina tänder. Men,
såsom Charivari säger, fastän karnavalen
är slut, vill folket ännu icke taga masken
af sig, med undantag af "en hop
illasinnade", som vi alla känna.
Hvad sedan! Våren är ändå kommen,
och det klarnar väl opp omsider. Förbi
äro dessa hiskliga stormar, som nödsakade
tidningarne att redan under årets första
månad en suite notera sådana fatala,
sådana betänkligt ominösa under och tecken,
som att "Empress Eugenie" tagit läck i
kanalen och "Napoleon III" strandat vid
Englands ostkust, "Queen Victoria" gjort
hafveri nära Wales och "Prince Consort"
brutit masten af sig, "Viktor Emanuel"
blifvit vrak vid ön Wight, "Henri IV" stött
på i Levanten, "La reine Matbiide"
sjunkit vid Algerie och "Drottningen af
Mar-tipan" totalt förolyckats *) — förbi är denna
vinter, hvilken, som kändt, kom Babinet
att förklara inför de frysande och öfver
hans spådomskonst puttrande Parisarne, att
det icke var hans fel, att man flyttat
Mont-Blanc in i Frankrike — förbi denna
dimma, denna för Paris egendomliga
"bronil-lard", i hvilken man i stället för att gå till
Sorbonne eller College de France förvillade
sig till VOdéon och förvexlade Börsen med
Théatre de Vaudeville.
Våren är kommen, det käns Marsväder
i luften och det regnar brochurer.
L’Eu-rope et la revolution, la Turquie Mirès,
la question Bulgarienne, la Pologne et son
droit och i medlet af April la question
da-noise af Mr. E. Beauvois. Och alla dessa
otaliga italienska brochurer sedan 1 Vicomte
de la Guerronnière’s la France, Rome et
Vitalie framkallar ännu fortfarande det ena
allarmerande herdabrefvet hätskare än det
andra. Men hvad betyda de dock alla,
M. Dupanlonp’s, Veuillofs ja, sjelfva kar-
*) Fördröjd.
*; Allt historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
