Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
verhufvudtaget, på långt när icke samnia ,
trefnad och saramanhållighet som de
finska oeh engelska, och man har velat
på-börda den franska qvinnan en dryg anpart
i detta förhållandenas tillstånd. Hvad vet
jag. Biist är att "låta detta vara detta."
Men säkert är att man i den allt mer och
mer kringgripande moraliska upplösningen
af familjelifvet velat finna orsaken till alla
dessa komplicerade, år från år tilltagande
sjelfmord i Frankrike hvilkas antal från
1S48 till 58 uppgick till icke mindre än
DS), 120.
Hvad särskildt Paris vidkommer torde
dock en rot till det öfverhandentagande
onda äfven höra sökas uti
öfverbefolkningen och den osundhet i en mängd
divergerande förhållanden, brist på utrymme
städse medför. Napoleons storartade
ga-turegleringar, planeringar och nedrifningar
— let démolitions som de heta— förtjena
derföre i fullt mått det myckna loford de
framkallat; och vanskligt vore att härsöka
framhålla de otaliga förändringar Paris de
sednaste åren undergått—alla de kanaler
för ljus och luft Napoleon, likasom för
att försona de lif ban decemberdagarne
1851 spillde, tillskyndat \erldsstaden. Att
börja med den stora väg, som under namn
af rue militaire löper paralell med
fortifikationerna, skall den enl. Moniteuren i en
nära framtid förvärfva en hittills oanad
vigt och betydelse, i det den kommer att
ansenligt utvidgas och planteras med träd
och så att säga bilda en rymlig, all
trängsel och rörelse afledande periferi, dit alla
hufvudgator från centern af staden liksom
radier utgrena sig. På hvardera sidan
om Seine, samtidigt såväl i la cité som
vid barrièrerna fortgå natt och dag,
sommar och vinter om, oafbrutet dessa
öfverraskande, i sanning tusen och en
natt-artade metamorfoser, som i ett nu liksom
bortblåsa halfverstlånga gator och
sex-våningshus, då fordomdags för
uppdragandet och iordningställandet t. ex. af
den 17G1 öppnade Boulevard Montparnasse
behöfdes nästan ett sekel. Men kostna-
derna äro ock tilltagna derefter. Så t. ex.
beräknar arkitekten Pierre Yignon att
utgifterna för den af Napoleon I i Sept.
1808 dekreterade boulevard, som skulle
ledas från hörnet af n. v. boulevard de la
Madeleine i riktning mot barrière
Mon-ceau, icke borde öfverstiga
fjortonhundra-tusen francs. Det gällde då att
genomskära vidsträckta toma flackor. Samma
linje uppdragen femtiotre år sednare skall
kosta mer än trettio miljoner. Och så
nyttiga dessa "démolitions" äro i sanitärt
och — strategiskt hänseende, vilja dock de
missnöjde i landena påstå, att dessa
bråd-störtande omändringar förvandla Paris till
en stad företrädesvis för rika kapitalister
och börsspekulanter, slösande diplomater
och hoffunktionärer, flanerande utlänningar
och turister o. d. — i det nedrifningen af
de gamla qvarteren och deras ersättande
genom präktiga palatsomgifna, af marmor,
speglar och förgyllningar skimrande
boulevarder, uttränger den fattiga arbetaren,
den anspråkslöse restaurateuren och
kryddkrämaren, dégraisseuren och skoflickare!!
och konsorter från deras små kryphål tillika
med deras afnämare: den knappt
aflöna-de lägre embetsmännen, den på framtiden
vexeldragande vetenskapsmannen,
studenten i Qvartier latin och artisten vid
Barrière blanche — med ett ord, alla, som
funnit sig belåtna med en liten lokal i
fjerde våningen eller vindskupa, der de
hittills kunnat lefva för en billig hyra.
Och ehuru regeringen vid sina
planeringar, så mycket möjligt är, försökt skona
och i dagen framdraga de gamla
monumentala minnesmärkena, måste dock den
pågående moderniseringslusten naturligtvis
till stor del beröfva Paris dess fordna
historiska typ och karakteristiska utseende.
Mer än en utdömd praktbyggnad från flydda
dar har dessa tider kommit herrar
anti-qvitetsälskare att tvista om dess cheminéer,
trumeauer och träsniderier. Sednast var
det fallet med de i närheten vester om
Madeleine belägna Hotel de Nicolai, de
Beavffremont, de la Bélinaye, men fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
