Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
ined åberopande af Gustafs Adolfs
riksdagsordning, nämnt bondeståndets sekreterare.
Denne blef Elis Schröderheim, hvars
skicklighet i ståndets ledning vid denna
riksdag först förvärfvade honom konungens
förtroende, som han sedan så länge åtnjöt.
Äfven uti talemännens edsformulär
åberopades 1617 års regeringsform.**)
Regeringsformen och 1617 bär uti sina
stadganden spåren af de ännu outvecklade
-konstitutionella begreppen på den tid, från
hvilken den härstammar. Den inrymmer
arffurstarne ett rum i representationen, nära
nog lika med ståndens, och är särdeles
noggrann angående de samlade
ständers-nas gruppering inför konungen på
rikssalen. Konungen öfverlemnar de punkter, om
hvilka ständerna böra rådslå och dessa
afträda, hvart stånd i sin TcamniarJför att
öfverväga punkterna samt sitt svar och
betänkande skriftligen författa, i hvilket
afseende de hade sig förelagdt en tid af
"en, två, tre eller flere dagar" — man
förutsatte synbarligen ej att riksdagen kunde
vara veckor eller månader — och kunde
stånden derunder äfven, om de så ville,
sammankomma till gemensam
öfverläggning på rikssalen; men konungens
propositioner fingo af ingen hemtagas. "När nu
svuren äro färdige, må ständerne åter
sambis på rikssalen och intaga sina säten.
Då vill Kongl. M:t åter komma in till dem
oeh förhöra svaren, hvilka först hvar
arffurste, (sjelf eller genom deputerad) och
derefter hvart stånd särskilt genom sina
deputerade skola antvarda K. M.
skriftligen, samt 6edan med ’skähl, som dem
dertill bevecht hafva", förklara. Är nu
Kon gl. M:t med svaret tillfreds, väl och
godt. Är der något betänkande uti, då
replicerar H. K. M. antingen muntligen
eller skriftligen efter som sakens vigt det
kräfver. Hvar ock någon skiljaktighet
finnes mellan Ständernas resolutioner, då må,
i K. M:s närvaro, hvart Stånd genom en
*) Denna framställning är nästan ordagrant efter
.Geijer 1- «• J>»S- 153.
af de sina försvara och förfäkta sin
mening, på det, när skälen och argumenten
äro förhörde, man då desto bättre kan
hålla dem emot hvart annat och hese,
hvilkendera bästa grunden hafver, så länge att
de kunna skäligen förenas, heller Kongl.
Aht tager deraf det bäst är." Rättigheten
att göra propositioner var uteslutande
konungen förbehållen.
Var det en återgång till dessa enkla
former för riksrepresentationen, som
Gustaf III åsyftade? Det synes, som om han
i sjelfva verket hade varit betänkt derpå.
Han hade affordrat Sekreteraren i
Riksarkivet Strand en promemoria angående
riks-dagsformerna före 1680. Denne anmärkte
bland annat att bruket att låta prinsarne vara
tillstädes och begära deras tanka vid
ständernas öfverläggningar hade blifvit aflagdt.
Att konungen verkligt önskat inskränka
ständernas öfverläggningar till de af
honom sjelf föreslagna ämnen, följer af ett
egenhändigt koncept till riksdagsordning
år 1778 som finnes bland hans papper och
hvars 12 § innehåller: att "rikets ständer
på riksdag ingenting annat äga att
afhandla och föredraga, än hvad dem af
konungen proponeradt varder." Att ban
hade god lust att tillvälla sig sjelfva
beslutanderättendå ständerna voro
skiljak-tige, framlyser af följande i de
Nordinska anteckningarne anförda anekdot: I ett
samtal med Nordin skall riksrådet Axel
Fersen hafva berättat, huru ban vid 1778
års riksdag hindrat antagandet af 1617
års riksdagsordning, så vidt den rörde
lagstiftningen. "Det tillgick således. Om
onsdagsmorgonen, kl. 8 skulle plenum
hållas på Riddarhuset, då det eljest alltid
varit kl. 11. Fersen uppkom kl. 3/ill och
träffade landtmarskalken Saltza, som
förundrade sig att finna Fersen uppe så
bittida. Fersen frågade, hvad vigtigt sota
nu skulle förehafvas. Saltza nämnde, att
riksdagsbeslutet, som vore uppsatt i
kansliet, skulle justeras. Fersen läste då pä
manuskriptet och fann deri, att 1617 àis
riksdagsordning var i 1 § antagen. Fer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
