Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325’
värdet efter medelmarkegången och efter
årets markegång; så och jemte det såväl
berörde författning som Nådiga manifestet
af den 28 Mars (9 April) sagde år,
angående räntepersedlarnes omsättning, jemväl
i öfrigt öfverlemnades till Landtständernes
öfvervägande, ansåg Senaten en ändring i
omförmälta syfte vara af behofvet påkallad.
Senatorn Federley och vice
Ordföranden Baron Sachleen funno för deras del
icke skäl förekomma att föreslå ändring i
omförmälte Nådiga kungörelse af den 31
Mars och manifest af den 28 Mars (9 April)
1840.
52o:) Slutligen skulle följande frågor till
Landtständernes öfverläggning framställas
ocb deras yttrande deröfver inhemtas, i
afseende å den vidare åtgärd, hvartill
om-ständigheterne kunde föranleda; nemligen:
a) Kan och bör den allmänna våda,
hvaraf landets framtid, genom skogarnes
vanvård och förstöring hotas, föranleda
till någon inskränkning af den fria
dispositionsrätt öfver frälse och skattehemmans
skogar, hvarom ägare af dylika lägenheter
uti författningarne blifvit tillförsäkrade, ocb
desse jordägare under vissa
omständigheter förbindas att till återväxt bereda sköflad
skog medelst plantering eller frösådd.
b) Äro nu gällande stadganden om
ägofred för ändamålet lämplige eller borde icke
någon minskning uti den skogödande
häg-nadsskyldigheten kunna beredas derigenom,
att ägare af hemdjur förpligtades att om
dem hålla sådan vård, att de icke må
inkomma på annans ägor.
c) Borde icke rågators uti Kejserliga
reglementet af den 15 Maj 1848 § 34
stadgade bredd i vissa fall så utsträckas och
underhållas, att vid inträffande fareld, dess
framfart må derigenom kunna hämmas.
d) I hvad måtto kunna nu gällande
stadganden om jagt och djurfång anses erfordra
ändring och rättelse.
e) Genom hvilka medel kan och bör
fiskerinäringen uppbjelpas och
vidmakthållas samt fiskens fortplantning uti insjöar
och strömmar befordras.
f) Under hvad vilkor kunde jordägare
i landet befrias från det dem åliggande
hållskjutsnings och vägabyggnada besväret,
eller någon lättnad uti dessa skyldigheters
fullgörande dem beredas.
g) Kunna nu gällande författningar,
angående rättigheten att idka handel, sjöfart,
fabriksrörelse och handtverk i städerne och
på landet anses motsvara den näringsfrihet,
som af tidsomständigbeterne påkallas; och
borde det icke vara en hvar öppet lemnadt
att för eget behof ifrån utländsk ort till
landet införa eller införskrifva varor, med
iakttagande af hvad gällande
tullförfattningar föröfrigt derom stadga. Af
industrigrenar, som för landet äro af särdeles vigt
och betydenhet, framstode skeppsbyggeri
och sjöfart, hvilka dock, emedan de
hufvudsakligen äro städernes borgare
förbehållna och derigenom beroende af deras
otillräckliga kapital-tillgångar och en
dyrköpt utländsk kredit, icke ernått den grad
af utveckling eller tillskyndat landet all
den fördel, som deraf eljest kunde
förväntas; hvarföre det särskildt förtjenade att
öfvervägas, huruvida icke rättigheten att
reda i skepp och drifva såväl ut som
inländsk skeppsfart borde utsträckas till hvarje
Finsk undersåte.
Vice Ordföranden Baron Sachleen
ansåg sig ej böra förorda någon sådan
utsträckning af näringsfriheten, som uti detta
moment syntes vara åsyftad; men
öfverlemnade likväl frågan till Landtständernes
öfvervägande.
h) Bör tillåtelsen att från landet
utskeppa och från utrikes ort till landet
införa spanmål, af Styrelsen såsom hittills
lämpas efter tillgång och behof, eller kan
ut- och införsel deraf under hvarje
förhållande med enahanda tullbestämmelser
medgifvas, utan fara att brist i landet på denna
nödvändighetsvara derigenom skall uppstå.
i) Äro enskilda banker med
sedelutgif-ningsrättighet under nuvarande
omständigheter för landet nyttige och af behofvet
påkallade, samt i hvad måtto borde slika
inrättningar af Statsverket understödas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
