Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350’
alla fall de demokratiska institutionerna
hafva visat sig medföra en så i ögonen
fallande öfvervigt uti de lägre klassernas
andliga utveckling i den amerikanska
republiken, ifall man jemför dem med
motsvarande klasser i England och
annorstädes,— hvilken skulle då deras verkan
blifva, om man kunde bibehålla den goda
delen af deras inflytande med uteslutande
af den dåliga?" Att möjliggöra detta bör
vara målet för de representativa
författningarne, och uppnåendet af detta mål är
för ingen del någon absolut omöjlighet.
Men det låter likvisst icke sålunda uppnå
sig, att man utesluter just den del af
befolkningen, som uti sitt privatlif finner den
minsta andliga väckelse, från de offentliga
funktionerna och sålunda undandrager
densamma från det inflytande, hvilket den på
vidsträcktare, större och ädlare syften
riktade politiska verksamheten skulle utöfva på
dess anda och karaktär. Då intet i
staten beror på en menniskas afgörande, så
är ju ej heller något motiv förhanden som
kunde föranleda henne till verksamhet.
"Hvar och en, som under en eljest folklig
regeringsform är utan rösträtt och utan
utsigt att erhålla någon, skall antingen
blifva en af de ständigt missnöjde, eller —
hvad värre år — betrakta sig som en
person, den der de offentliga angelägenheterna
icke angå."
Men må vi afse från folkbildningens
intressen, och betrakta tillvaron af
privilegierade klasser och politiskt rättslösa
klasser från’ rättvisans synpunkt. "Det är cn
personlig orättvisa, att förneka någon —
vore det också i de bästa afsigter — hans
primitiva rätt att hafva sin röst med uti
offentliga angelägenheter. Då ban är
tvungen att betala skatt — då han kan tvingas
att kämpa för fosterlandet—dådet fordras
af honom att obetingadt underkasta sig
lagarne, så bör ban äfven vara lagligt
berättigad, att man gör sig mödan att gifva
honom skäl för statens bud, att han vid
undersökning och diskussion af allmänna
frågor får hafva sin röst med, och att hans
mening vid sakens afgörande tages med i
beräkningen, dock icke för mera än den
verkligen är vard.’’ Denna idé utgör nu
bokens egentliga medelpunkt, och alla Mills
förslag till reform af den engelska
författningen utgå på bestämmande af värdet af
den röst, enhvar af statens medlemmar bör
få afgifva uti offentliga angelägenheter, för
att genom denna värdering uppställa
bildningens princip emot den qvantitativa
råheten uti suffrage universel. "Uti en
civiliserad nation, som länge sedan trädt ur
barnskorna, bör det ej finnas några Parias,
inga andra disqvalificerade personer, än
de som blifvit det genom egen
brottslighet. Hvar och en förnedras, lika godt om
har deraf är medveten eller ej, då andra
personer, utan att tillfråga honom, taga
sig en oinskränkt makt öfver hans öde.
Herrskaren och de herrskande klasserna
äro nödsakade att fästa afseende vid
röstberättigade medborgares önskningar, men
det beror på deras godtfinnande om de
vilja göra samma afseende på de politiskt
oberättigades. Ingen organisation af
välförhållandena kan derföre på längden
blifva tillfridsställande, om genom
densamma någon enda person eller klass
perem-toriskt är utesluten från rösträtt."
Sst Petersburg.
"Akademins (ryska) tidning" berättar i sill
officiella afdelning följande sorgliga nyheter från
universitetet i S:t Petersburg:
I Maj månad detta år hade åtskilliga
författningar blifvit vidtagna för en noggrannare öfvervakning
af studenterne. Bland annat hade alla
sammankomster af studerande blifvit förbjudna. Dessutom hade
blifvit stadgadt, att hvarje student eller vid
universitetet ej inskrifven åhörare borde ovilkorligen erlägga
50 rub. s:r för rättigheten att följa med
föreläsningarne, med undantag af dem, som erhållit särdeles
vackra examensbetyg, samt dem, hvilka före 1 aug.
1861 varit inskrifna. Vid erhållen kunskap om da
vidtagne författningarne församlade sig studenterne
den 18 Sept., då universitetet öppnades, till ett
antal af omkr. 500, uti universitetets 6tora sal, hvarest
en af dem uppläste en protest emot dessa åtgärder.
Hvarken inspektor eller t. f. rektor kunde förmå dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
