Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - A. Hallström. M. Cl. Gertz, Udvalgte Skrifter af L. Annæus Seneca, h. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
feriekurser i latin. Men i samma mån som reformen hann verka
på andan inom läroverken, kom ferieläsningen allt mera ur bruk,
och numera torde det vara tämligen sällsynt, att någon lärjunge
läser en latinsk författare såsom feriekurs.
Om således denna bok knappast kan komma till användning
i våra skolor, passar den däremot utmärkt för självstudium vid
universitet. Även äldre latin vänner, som icke alldeles
»avslutat sina studier», skola säkert med mycket nöje göra bekantskap
med detta lilla häfte, sedan de fått sin uppmärksamhet fäst på
detsamma genom prof. Lundströms anmälan i Svensk
Humanistisk Tidskrift.
Samlingen innehåller sjutton brev samt ett stycke ur boken
de beneficïis. Under texten finner man en kommentar, som i
enkel, klar och kortfattad form meddelar behövliga språkliga och
sakliga förklaringar. Denna kommentar kan helt enkelt
betecknas såsom förstklassig.
Vill man, såsom det höves en recensent, komma med några
anmärkningar mot ett arbete sådant som detta, måste man hänga
upp sig vid rena småsaker. Jag vill i det följande framställa
några dylika anmärkningar. Sid. i i inledningen till brev 47,
där Seneca talar om slavarnas behandling, säger utgivaren: blandt
alle det gamle Hedenskabs Forfattere er der, saa vidt vi véd,
ingen der har talt Humanitetens Sag paa dette Omraade med
større Kraft og Varme en han (Seneca). För min del tycker
jag, att Epiktetos’ uttalande i detta ämne (se t. ex. 1, 13)
vittnar om mera verklig värme än Senecas oratoriska grannlåter.
Sid. 20 uppgivas efter Iustinus 43, 1, att romarna instiftat
Satur-nalia för att bevara minnet av guldåldern, då Saturnus styrde
världen och det rådde allmän frihet och jämlikhet mellan
människorna. Det är naturligtvis icke utgivarens mening, att
Saturnus verkligen en gång styrt världen och att festen instiftats till
minne härav, utan att den nämnda förklaringen är en teori, som
uppgjorts av romerska författare. Beträffande citat ur grekiska
författare meddelar utgivaren, att han i denna upplaga antingen
översatt dem till danska eller blott angivit var de finnas, så att
de studerande, som kunna grekiska, själva kunna slå upp dem.
Jag undrar dock, om dessa studerande i allmänhet ha någon
nytta av dessa hänvisningar. Hur mången av dem har väl
Diogenes Laertios, Epiktetos och Marcus Aurelius på sin hylla? I
allmänhet förefaller det, som om man numera i de skandinaviska
länderna börjar bli allt för ängslig för att använda grekiska ord
i kommentarer till latinska författare. Skulle det icke t. ex. sid.
34 i kommentaren varit lämpligt att angiva den grekiska term
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
