Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. K. R. Collin, Repetitionskurs i matematisk problemlösning för studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
ökad, under det att lästiden väsentligen minskades, varför större
delen av tiden i fjärde ringen måste användas till att avsluta
kursen. Och ändå finns det personer, som tro, att lästiden för
matematik å reallinjen skulle kunna ytterligare avknappas! Nå,
vad som vid repetitionen medhinnes är en sak för sig; alltid är
det en fördel, för vilken man har skäl att vara förf. tacksam, att
därvid ha att tillgå en ordnad, rikhaltig samling av lättare (a)
och svårare (à) problem. Skulle samlingen därjämte, såsom förf.
synes tro, komma att användas av privatister och komplettanter,
så komma säkerligen dessa, i den mån de verkligen satt sig in i
den till omfånget lilla bokens innehåll, att bli betydligt mera
välkomna till sina examinatorer, än vad hittills i regel varit
fallet. Ref. kan uppmuntra dem med att boken på sina ställen är
ganska humoristisk. I X: 2 frågas t. ex. hur många m3 en »mindre
vattensamling» bör innehålla för att, om däri ingjutes 1 cm3
sprit, spritförtunningen (bättre: sprithalten) skall bli densamma,
som om man häller 1 cm3 i det första av 20 glas med vartdera
10 centiliter vatten; därur 1 cm3 av blandningen i nästa o. s. v.
ända till och med 2o:de glaset. Det visar sig, att den »lilla»
vattensamlingen bör rymma 1,22. io3i m3. I förbigående må
påpekas, att genom någon »faute de plume» i svaret
spritförtunningen definieras som förhållandet mellan sprit och vatten i st. f.
vätska (blandningen); den riktiga def, är naturligtvis använd vid
beräkningen. Jämförelsevis må nämnas, att om jorden betraktas
som en sfär, vars storcirkels omkrets är 4.1 o7 m, så befinnes
det, att dess volym är blott 1,08. io21 m3, varav kan inses, att
en på beskrivet sätt tillblandad grogg bör även för den mest
fanatiska nykterist bli en god och hälsosam dryck. — En
beteckning, mot vilken ref. vill reservera sig, förekommer i XII: 3
och XII: 10. På förra stället står: 0,01 -f 0,002 + o.0003 + o,00004 -f
+ •••00. Några punkter, utan vidare tillägg, äro ju vedertagen
beteckning för att efterföljande kvantiteter, till obegränsat antal,
skola bildas efter samma lag som de föregående; tecknet 00; som
kommer därefter, är således överflödigt, och skulle närmast ge
sken av, att en oändligt stor kvantitet avslutar serien. — I sva-
jÇ ^J ^ 2 )
ret till XII: 6 b) anges, att ekv. ––= 2 000 löses
6
genom försök. (Här ett lätt begripligt tryckfel 4+1 i st. f.
x+ 1). En blott försöksvis erhållen lösning synes ref. föga
tillfredsställande. Förslagsvis framställes följande behandling.
Införes y—i i st. f. x, fås ekv. ys — v = 12 000, och uppgiften
kan formuleras så: mellan vilka gränser, med skillnad mindre
än i, ligger den pos. roten till denna ekvation? Man får först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
