Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Magnus Hallberg. Om skolans morgonböner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
MAGNUS HALLBERG
tas säga till leda förut ha behandlats i skolan under
kristendomstimmarna. I de lägre klasserna tillämpas ju vid
läroverken denna envetet fasthållna metod att tredela stoffet i
»katekes» eller motsvarande, »bibliska» och »bibelläsning»,
vilka av barnen svårligen kan uppfattas annat än som olika
»ämnen». Om de så också vore olika! Men nej, det hör
inte till ovanligheterna att samma berättelse, som den ena
timmen lagts till grund för undërvisningen i troslära, nästa
timme återkommer i »bibliskan» för att kanske åter nästa
timme möta vid bibelläsningen. Sedan skall allt detta
repeteras! Under sådana förhållanden skall det verkligeu
behövas, att barnen för att inte ta skada till sin själ ha förmåga
att slå dövörat till, när samma berättelse repeteras och
utlägges på nytt vid den gemensamma morgonbönen.
Aven på en annan väg skall man komma till samma
resultat angående urvalet av bibeltexter. Det händer ju, att
läraren har något alldeles särskilt på hjärtat, som han skulle
vilja säga till de unga. Inte minst i dessa tider. Det behöver
inte vara en fåfänglig strävan att få säga sin mening om vad
som sker, som driver läraren till det. Det kan vara hans plikt.
Och nog verkar det ofta fattigt och tomt att aldrig ha något
att säga om det, som sysselsätter allas tankar, utan blott
fortsätta i de gamla hjulspåren och tala om dessa bibliska
tankar och händelser, som dock endast ha en sekundär
aktualitet i jämförelse med allt som tilldrar sig i världen
om-kring oss. Att söka en utgångspunkt i en bibeltext för att
ge en erinran om dagens händelser och dess allvar, det kan
nog understundom lyckas, men för det mesta blir säkert
urvalet sökt och sammanhanget krystat, om man inte — som
också händer — låter bibelordet stå isolerat och utan
sammanhang med »utläggningen». I det ena fallet som det andra
kännes det dock som ett hinder för läraren.
Större frihet i ämnesvalet — det är ett icke obilligt
önskemål, som jag skulle vilja ha framfört till dem det
vederbör. (Forts)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
