- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiofemte årgången. 1919 /
49

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Magnus Hallberg. Om skolans morgonböner (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om skolans morgonböner.

■ Av

Magnus Hallberg.

(Forts. fr. sid. 38.)

Redan förut har vidrörts den osäkerhet i formen, som
utmärker morgonbönen och gör det svårt för en yngre lärare
att finna sig tillrätta med sin uppgift som bönförrättare.
Osäkerheten kan bero på vad som nämnts — den korta
tiden, textvalet o. dy). För visso har den också sin grund i
delade meningar om andaktsstundens uppgift. Undervisande
eller uppbyggande — det är här en väsentlig fråga. Det
synes för mången lärare naturligt att göra morgonbönen till
i viss mån detsamma som en lektion i kristendom. En
bibeltext skall ju läsas och förklaras — uppgiften förefaller
besläktad med den, som ställes på läraren vid bibelläsningen
på de läxfria timmarna. Men en sådan tolkning är utan
tvivel olycklig. Redan det att likheten med det övriga
skolarbetet måste slappa lärjungarnas intresse är nog för att
utdöma denna ståndpunkt. Den vittnar klart om bristande
insikt i andaktsstundens väsen och syfte. Bibelförklaringar ha
vi förut under lektionerna. Morgonbönen får inte vara
något mer till dessa, den måste vara något helt annat. Dess
karaktär uttryckes givetvis bäst med det gamla talande
ordet uppbyggelse. Det betyder för den enskilde, att
tendensen till splittring i själslivet undertryckes, att de många
tankarna, varav huvudet är fullt, för en stund få samlas kring
en fast punkt, och en punkt, som ger någon överblick över
livet, det betyder för de många att med alla skilda intressen
för en stund få sikte ett gemensamt mål.

4 — 19182. Pedagogisk Tidskrift 1919. Haft. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1919/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free