Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Magnus Hallberg. Om skolans morgonböner (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
MAGNUS HALLBERG
Det finns ett gammalt känt böneformulär, som städse
går igen i äldre s. k. »andaktsböcker för skolan och hemmet».
Med rätt stor erformighet upprepas här i olika tonarter och
uttryck ett tack till Gud för vad vi fått och önskningar för
den närmast liggande tiden. Dessa formulär må ha sitt värde
— vid skolans bönestunder må de dock ej ha alltför stort
utrymme. Deras innehåll är till största delen blott en
variation på bönen Fader Vår, som ändå alltid torde
förekomma vid skolans morgonbön. De ha vidare en direkt
olägenhet däri, att de trötta genom sin enformighet och verka
slappande pä uppmärksamheten. I bästa fall lämna de en
blott flyktig och snart övergående stämning. Men det torde
vara en berättigad fordran på morgonbönen, att den ger
något mer, en i någon mån varaktig behållning. Det kravet
kan ej fyllas, om ej det som talas väcker lärjungens
självverksamhet till liv, fångar hans intresse, tvingar honom till
ändligt arbete åtminstone för en stund, i lyckligaste fall
något längre.
Med detta äro vi framme vid en annan osäkerhet i fråga
om metoden. Analytisk eller syntetisk betecknar här en ny
motsats. Det analytiska förfarandet har naturligt nog mest
använts, där man haft en tendens att göra morgonbönen till
en bibelförklaring i undervisande syfte. Men även i
uppbyggeisens tjänst har denna metod använts. Den har sin
styrka i att den ger en god och bred grundval, men dess
svaghet ligger däri, att det merendels aldrig kommer längre
än till grundvalen. Metoden förutsätter en självverksamhet
från åhörarens sida, som tar vid, där framställningen slutar.
Och vore förutsättningen riktig, vore metoden utmärkt.
Tyvärr gör man sig dock säkert en illusion, om man väntar, att
lärjungen skall göra sina reflexioner med utgångspunkt i
lärarens analys. När bönestunden väl är slut, distraheras han
av allt möjligt annat, det blir ingen tid över till funderingar.
Kanhända någon vid ett lugnare tillfälle återvänder till vad
han hört, det kan dock ej antagas som regel.
Den ensidigt syntetiska metoden erbjuder en annan svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
