- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiofemte årgången. 1919 /
152

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Jalmar Furuskog. Herbarierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J5°

J5° JALMAR FURUSKOG

och elever att låta herbarierna bli vederhäftiga och vackra
representanter för bygdens växtvärld.

En viktig detalj i ett herbarium är växtlappen. Den är
ju på sätt och vis själva nyckeln till samlingen, och dess
rubrikers formulering skvallrar i viss mån om hur
undervisningen i detta stycke är lagd. De gamla lapparna med den
kända ramsan »Namn, nat. fam., klass, ordning, växtställe»
anses väl numera ganska antikverade. Men till min förvåning
har jag funnit, att i Stockholms pappersaffärer finns det
nästan inga andra att köpa än dessa! Möjligtvis har man varit
nog djärv att ta bort »ordning». Man borde dock kunna
ena sig om en något mera djupgående reform.

Först skall naturligtvis namnet stå, på latin och svenska,
därom äro väl alla ense. En viss svårighet uppstår ibland
med det svenska namnet, ty det händer, att lärjungarna äro
vana vid att kalla växten något annat, än vad han heter i
floran. Jag kommer här-åter till min bygdesynpunkt och vill
bedja för de lokala namn, som en del växter fått. Det är
nog ett missriktat nit att för varenda art uppställa
standardnamn, som skola gälla för hela riket. De svenska namnen
på växterna ha inte någon vetenskaplig betydelse på samma
sätt som de latinska, men ofta ha de en kulturhistorisk,
etnografisk eller lingvistisk särprägel, som kan vara av stort
intresse men som alldeles skymmes bort, om man ska följa
florans »rikssvenska» namn. Låt i stället lärjungarna ta reda
på, vad växten kallas i folkets mun, och låt dem skriva det
på lappen! Finns det i klassen elever från olika bygder, kan
det ge anledning till intressanta jämförelser (vad har folket
för olika namn på t. ex. Vaccinium uliginosumr). I Vadstena
kallas Allium ursinum »birgittalök», Corydalis cava »munk
och nunna» och Leucoium vernum »klosterlilja». Dessa
härliga namn skulle kanske inte användas, därför att de inte
stå i floran!

Att skriva familjenamnet på växtlappen kan motiveras
med att lärjungarna äro skyldiga att kunna familjerna. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1919/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free