Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Johan Palmér. Pelle Holm, Viktor Rydberg som språkrensare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
insåg ej eller ville ej erkännä denna fara, i varje fall har han
ej helt undgått den. En av hans metoder att bortrensa de tyska
förstavelserna be-, er-, för- etc. var, att han helt enkelt strök
dem och lät det enkla ordet ersätta det sammansatta. Han skrev
sålunda sviken för besviken, prövad för beprövad, na för ernå,
härjad för förhärjad o. s. v. Men prefixen kunna ibland
antingen mildra eller skärpa ordens innebörd eller ge möjlighet
att uttrycka vissa andra skiftningar i betydelsen, och om
prefixet strykes, går också denna möjlighet förlorad, och språket är
en nyans fattigare. Det är sålunda en påtaglig fördel att jämte
ordet vingad ha även bevingad, i det att det förra sluter sig
så nära till substantivet vinge, att det svårligen utan
ovidkommande associationer kan användas i mera bildlig betydelse.
Skillnaden belyses av å ena sidan en vingad skara, å andra sidan
ett bevingat ord. Rydbergs försök med vingade ord slog ej heller
igenom.
Utom strykning av prefixet använder Rydberg även andra
enhetliga metoder i sin kamp mot språkets främlingar. I en stor
mängd fall har han dock kunnat undgå lånordet endast genom
omskrivning av hela uttrycket, genom egna nybildningar eller
lån från fornspråket.
Om ett nybildat eller nyupptaget ord verkligen skall ha
framtiden för sig och lyckas tränga undan ett förut använt, bör
det uppfylla vissa oeftergivliga fordringar. Det bör först och
främst ha ett stilvärde, som passar in i det givna
sammanhanget och ej ger felaktiga associationer. Vidare bör det lätt
kunna inordnas i det morfologiska systemet och vara lämpligt
för sammansättning och avledning, så att man genom tillägg av
språkets vanliga ändelser kan få hela grupper av samhörande
ord. Från denna synpunkt sett är det ej mycket vunnet med
att omskriva ett främmande ord, ty därigenom undviker man
det väl för tillfället men undantränger det ej. När exempelvis
Rydberg ersätter kristologi med läran om Kristus, berövar han
sig all möjlighet att på ett bekvämt sätt uttrycka det begrepp,
som nu betecknas med adjektivet kristologisk. Ej heller torde
det vara någon utsikt för att statsvälvning skall helt uttränga
revolution, så länge man saknar möjlighet att med tillhjälp därav
bilda ett ord, som svarar mot adjektivet revolutionär. Rydbergs
försök att i stället för adjektiv använda en sammansättning, t. ex.
omvälvningsparti för revolutionärt parti, passar endast, då
adjektivet är attribut. För att ett ord skall vara lämpligt att ingå
sammansättning med ett annat, bör det för övrigt ej självt vara
alltför långt och otympligt. Betecknande är, att Rydberg ersät-
IO — 19402. Pedagogisk Tidskrift 1919. Haft. 10—11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
