Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Johan Palmér. Pelle Holm, Viktor Rydberg som språkrensare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 20
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
ter preexistens med föruttillvaro men låter det främmande ordet
kvarstå i sammansättningar som preexistensianke, -föreställning
m. fl. Dessa synpunkter äro givetvis av vikt vid all språklig
nybildning.
Alldeles lönlöst torde det vara att söka uttränga lånord,
som ingå som ett naturligt led i en mängd stående uttryck eller
fasta förbindelser. Rydbergs försök att ersätta anspråk med krav
torde hava strandat bl. a. på uttryck som »taga något i anspråk».
Själv ryggade han ej tillbaka för att skriva »Taga . . .
(allmänhetens) uppmärksamhet i krav», men det kan knappast förvåna,
att det ej vann efterföljd.
Det är klart, att en så målmedveten språkrensning som
Viktor Rydbergs skall sätta sin prägel även på hans stil, något
som författaren också haft sin uppmärksamhet riktad på. I
första hand skänkte den en större ordrikedom och omväxling åt
språket, då samma lånord på olika ställen ersattes med olika
ord, och ibland uppnåddes till och med en finare nyansering,
i det att utbytesorden sällan täckte lånordet i alla dess betydelser
utan måste väljas så, att just den för tillfället önskade
skiftningen kom fram. I stället för diskussion använder Rydberg på
skilda ställen icke mindre än sju olika ersättningsord, nämligen
dryftning, överläggning, ordskifte, tankebyte, tankeutbyte, meningsbyte,
mefiingsutbyte. Å andra sidan berövade han sitt språk ett medel
att uttrycka betydelsenyanser genom att stryka främmande prefix.
Men även själva konstruktionssättet påverkades av
språkrensningen, i det att flera skriftspråkliga vändningar övergåvos till
förmån för mera folkliga uttryckssätt. Det skriftspråkliga vilken
får såsom lånat ersättas av talspråkets som, eller ock utlämnas
det helt och hållet, såsom i frasen »Träskorna på hans fötter»,
som ändrats från »Träskorna, i vilka hans fötter voro instuckna».
Holm lämnar talrika och påtagliga exempel på denna
förskjutning i stilnivån i samband med språkrensningen. Att verkligen
purismen härvid varit en drivande faktor framgår därav, att
denna utveckling i folklig riktning av Rydbergs prosastil
knappast var direkt avsedd av honom själv. Hans stilideal var ett
annat, i det han eftersträvade, som författaren säger, en förädlad
enkelhet, men det är förädlingen, som för honom var
huvudsaken.
Mycket av det, som Viktor Rydberg kämpade för, slog ej
igenom. Det var väl inte bara den allmänna trögheten, den
skrivande allmänhetens motvilja mot nyheter, som verkade hämmande.
Konsten att bilda nya ord är svår, och Rydberg lyckades ej
alltid bemästra svårigheterna. Men det viktigaste är, att själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
