Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. K. G. Jonsson, Undersökningar rörande problemräkningens förutsättningar och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
1 7 5
att vidare ha tänkt på saken hade jag således definierat som
den vägsträcka, den andre reste; satte så upp så här enl. v = //. t:
■■ x
i
y
11 =4.60
11
/*, = ■-
" y + 5
t2 = 4. 60
Då hastigheterna skulle sättas upp, funderade jag en stund,
om dessa skulle sättas y och y + 5 resp., men fann, att det blev
galet, och kom på det klara med att det skulle vara som ovan.
Vid ifyllande av tiden i skemat, väckte det min undran, om inte
detta var onödigt att ta med, då tiderna voro desamma för
bägge ...»
»Att matematikundervisningen som all annan undervisning
på sina håll är behäftad med vissa egenheter, som ej
tillräckligt underlätta utan t. o. m. försvåra arbetet för lärjungen, är
säkert. — — Man stöter ibland på förfaringssätt av mera
tvivelaktigt värde» (sid. 74). — »I detta sammanhang må påpekas,
att det naturligtvis har sin stora betydelse att vid undervisningen
grundligt genomgå vissa för de olika kategorierna typiska
uppgifter, — —. Emellertid kan det vara förenat med en viss
risk att uppdela allt för mycket. Särskilt svaga räknare frestas
då att i tid och otid slaviskt följa typexemplens lösningssätt utan
att riktigt intränga i de särskilda uppgifterna. Mekaniseringen
sker för tidigt och av svaghet, ej som någonting naturligt» (sid.
60). Typexemplens betydelse ligger annars i att öva eleverna
i att resonera om däri förekommande storheter på ett klart och
tydligt, men. ändå kortfattat sätt, vare sig alla storheter äro
uttryckta med siffror (härledning utan ekvationer), eller
åtminstone någon av dem med bokstäver (härledning av ekvationer).
All »mekanisering» av problemlösning är av ondo, den må nu
ske tidigt eller sent. Man löser ej en uppgift genom att »mata
in i formler, vad som behövs för att ekvationen skall bli färdig
och kunna lösas» (sid. 154). Skillnaden mellan en verklig lösning
av en uppgift utan ekvation och med blir således den, att den
senare alltid blir litet mer abstrakt, men till gengäld i regel kan
göras mera kortfattad. Skulle därvid »räkningen bli mera
mekanisk, hantverksartad» (sid. 155), så är detta ej metodens fel,
utan »inlärningens».
E. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
