Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nils Ivan. Komparativ grammatikundervisning - Bernhard Risberg. Slutord i hexameterfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPARATIV GRAMMATIKUNDERVISNING
207
Ett par saker i syntaxen kunna också upptagas till
jämförelse.
I fråga om den bestämda artikeln råder ju den likheten,
att båda språken ha artikel vid floder, hav, sjöar, tidningar
men i regeln saknar sådan vid länder, städer och orter. En
del undantag äro de samma i de båda språken t. ex. der
Haag, eng. the Hague.
Vad infinitivläran beträffar, är ju huvudregeln lika, zu
resp. to utsättes vid infinitiv. Infinitivmärket utelämnas i
båda språken vid modalhjälpverben (undantag eng. ought)
samt förnimmelseverben, sehen, hören, fühlen, see, hear, feel.
Båda språken undvika på några undantag när (ty. 3
eng. 2) preposition + infinitiv liksom preposition + attsats.
Många andra likheter kunna naturligtvis påvisas mellan
tyskan och engelskan. Men även olikheter kunna påpekas.
Jag brukar t. ex. alltid vid översättningar för sedan göra en
jämförelse mellan eng. ago, ett ord efter huvudordet och ty.
vor, ett ord men framför huvudordet.
På ett högre stadium kunna naturligtvis även franskan,
latinet och grekiskan tagas med vid komparativ
språkundervisning.
Slutord i hexameterfrågan.
Till Professor Hellquists sista inlägg i denna fråga i 6:e
häftet åv denna tidskrift ber jag att få foga följande erinringar.
1) Att H. kan säga sig icke ha principiellt (fast med vissa
undantag) utdömt trokéer i allmänhet i hexametern utan blott
lätta trokéer, beror på hans särskilda terminologi, enligt vilken
stavelseföljder av typen anden (båda accentformerna) och
mänskoanden (dess båda halvor) kallas »lätta trokéer», medan jag och
andra kalla dem rätt och slätt trokéer. Hans »tunga trokéer»
kallar jag spondéer t. ex. andnöd.
2) De undantag han medgiver från denna huvudregel, icke
minst i egen praxis, äro visserligen ganska många, men tyvärr i
allmänhet allt för subjektiva, så att de ge anledning till helt
olika uppfattning om en och samma vers och därmed ock till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
