Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Carl O. Koch. Den rörliga linjedelningen på det nya gymnasiet - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Rolf Lagerborg. Se glad ut!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22 anmälningar och recensioner 3 I i
endast skolmannen utan även den stora allmänheten hyser
för denna fråga, som måhända kan sägas i någon män äga
det okändas tjusning.
Anmälningar och recensioner.
Rolf Lagerborg. Se glad Ut! Till självsuggestionens teori
och praktik. Stockholm. Bokförlaget Natur och kultur, 1927.
116 sidor. Häft. kr. 2:50, inb. kr. 3:25.
Författaren av denna bok, docenten i filosofi vid
Helsingfors’ universitet Rolf Lagerborg, ansluter sig i fråga om
uppfattningen av själslivet till den nya Nancyskolan, som starkare
än någon annan riktning inom psykologien betonat suggestionens
betydelse. Suggestionen är därför de till denna skola anslutna
läkarnas terapeutiska metod par préférence. Men då de
suggestiva inflytelser, som medföra hälsa för patienterna, antagas kunna
utöva dessa verkningar blott i förbindelse med krafter, som utgå
från det omedvetna själslivet, kommer man särskilt att intressera
sig för det omedvetna och kanske också att överskatta det på
det medvetna livets bekostnad. Särskilt har man inom
Nancyskolan en starkt framträdande benägenhet att tala ringaktande
om viljan, emedan den kan medverka till uppkomsten av
psykiska konflikter. Detta gäller även Lagerborg. Sålunda säger
han i det första kapitlet — om maximen »jag vill, jag kan» —:
»Rannsaka vi vårt medvetna liv i de ögonblick vi vilja, så finna
vi förnimmelser från vår organism, i synnerhet av
muskelspänningar, samt föreställningar om utförande av en eller annan
handling. Och just dessa organförnimmelser, främst av
spänning och ansträngning, vid en inställning till handling, just de
äro det betecknande för viljeföreteelserna, och det som skiljer
en drift, ett begär, en föresats, ett beslut från allenast tanken
på en handling att utföra» (sid. 11). »Viljan är långt ifrån
krönet på en önskad handlings genombrott, tvärtom är vår
handlingskraft svag och osäker, så länge ett viljande måste med»
(sid. 14). »Viljan, den må väsnas aldrig så kraftigt, är sålunda
snarast ett svaghetssymptom; beklagansvärd därför den, hos
vilken vardagliga retningar föranleda ständiga viljekonflikter» (sid. 15).
Innehållet i den sista satsen har helt säkert fog för sig, om man
starkt betonar »vardagliga retningar», men detta är intet skäl
att underskatta viljans betydelse. Författaren synes vilja redu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
