Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Erik Noreen. Det norska riksmålets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
ERIK NOREEN
»Lars Anders o g Jan Anders» och »Stormyrtausi» jämte en
del stycken, som ofta äro lika mycket pekoral som original.
Landsmålet har säkert inverkat både positivt och negativt
på riksmålet. Att norskheter kommit över från landsmålet
är obestridligt och något annat vore egentligen otänkbart.
»Maalstrsevet har tilf0rt det fselles Skriftsprog adskillige
kjser-nefulde Ord og Vendinger», säger redan J. Storm (Maalstraev
s. 550). »Ord som vanvyrde och skakkjert (skjaevt udviklet)
have f0rst faaet almindelig Kurs, siden de stod i T)0len\»
Den sista, Seipska, rättskrivningsreformen i Norge har
medvetet åstadkommit ett närmande mellan landsmålsortografi
och riksmålsortografi (t. ex. konsonantfördubbling i slutljud,
införing av e i st. f. ce i ord som brenne, fe). A andra sidan
är det troligt, att landsmålet och den häftiga agitationen för
detta bidragit att väcka riksmålsmännens kärlek till sitt eget
hotade språk och påverkat mången i konservativ riktning.
Ur allmänt kulturell synpunkt har målrörelsen säkert gjort
en hel del skada. Man har i Norge under årtionden grälat
oproportionerligt mycket om former. Det har inte alltid varit
uppbyggligt att se vilken bred plats i den offentliga och
privata diskussionen målstriden och förbudsstriden tagit.
Något allmänt språkligt genombrott kunde emellertid
knappast ske förrän en förändring av principerna för
skolundervisningen ägt rum, och att en dylik förändring i senare
hälften av 1800-talet genomfördes är till stor del att tillskriva
overlaerer Knud KNUDSENS outtröttliga arbete. Knudsen
kämpade alltifrån 40-talet för det bildade talspråkets rätt att öva
avgörande inflytande på skriftspråket; sedermera kom han
även att kämpa på en annan front, nämligen mot landsmålet.
Den princip, som 1887 officiellt fastslogs, att det okonstlade
men vårdade samtalsspråket — icke skrift eller danskt uttal
— borde vara normen, slog igenom främst genom Knudsens
agitation, och så står han som andlig fader även till
rättskrivningsreformen 1907.
Utmärkande för de två stora rättskrivningsreformerna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
