Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Nils G. Ohlsson: Årsböcker i svensk undervisningshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o anmälningar och recensioner
ett förnämligt tillskott i vår hittills inte alltför rika litteratur av
detta slag. Utgivaren, lektor B. Rud. Hall, är värd allt
erkännande för den iver, med vilken han arbetar på att fylla ut luckorna
i vårt vetande om gångna tiders svenska skolor, och den omsorg
han nedlägger på volymernas redigering.
Det är ingen tråkig läsning, denna skolhistoria. Som all
historisk skildring av konkret kynne måla dessa böcker i kraftiga
färger människors liv och gärning men tala också om den tid,
varunder de levat och verkat. Det är nämligen inte stereotypa
skolschemata eller benhårda skolreglementen, som utgöra det
väsentliga i böckerna, utan det är de levande människorna själva,
som i ädel entusiasm för uppfostrans betydelsefulla sak kämpat
troget i sin gärning, och de stora idéer, som satt sin prägel på
tidevarven.
Visserligen möter läsaren här — och kanske främst — både
skollagar och läroverksstadgar, men det är inte de, som i främsta
rummet tilldraga sig intresset. Det är skäligen likgiltigt, om
undervisningen började t. ex. kl. 6 på morgonen eller om det skedde
en timme tidigare eller senare. Belysande för tidens seder och
arbetsförhållanden äro nog dylika notiser. Värdefulla för
skol-historien som vetenskap bli de dock först, om de sättas i
samband med och te sig som utslag av någon bärande princip, en
fruktbringande idé. Tillsammans med andra kulturhistoriska
urkunder kasta dessa källskrifter i svensk undervisningshistoria sitt
ljus över den idé, som legat bakom verksamheten i hem och
skola, för konst och vetenskap, på slagfälten liksom under fredens
dagar. Det är m. a. o. idéens utformning intresset knyter sig
till. Hur kom den att ta gestalt i en viss miljö, i ett visst land?
På denna fråga lämna dessa årsböcker i svensk
undervisningshistoria svar och skänka därför åtskilliga hållpunkter för
undersökning av vårt lands sätt att reagera, när det kom i kontakt
med de stora idéerna.
Med de nu utkomna delarna för ögonen ligger det nära till
hands att undersöka t. ex. pietismens betydelse för svenskt
skolväsen. Hur denna mäktiga rörelse kom att sätta tydliga spår
även i våra skolförfattningar och därmed också i undervisning
och uppfostran, ge ett par kapitel i den förra av de bägge
volymerna besked.
Pietismen nådde, som allmänt bekant är, även de svenska
krigsfångarna i Sibirien. Genom den blevo de väckta till
medvetande om sin kristliga plikt att undervisa och fostra barn såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
