Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola? III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. VILKEN LÄRAREUTBILDNING KRÄVER DEN NYA TIDENS SKOLA? 73
rätta inställningen till en följande åskådningsundervisning.
Blott det, om vilket man redan vet något, kan rätt iakttagas.
Anmärkningsvärt är, hur den moderna, fria skolan ej
sällan underskattar det talade ordet. Man tror stundom, att
skriftliga instruktioner eller en bok göra bättre tjänst. Att
så stundom är fallet, t. ex. då främst gäller att lära in ett
förut fattat kunskapsstoff, är riktigt, medan återigen det talade
ordet, lektioner och föreläsningar, när dessa äro, som de böra
vara, merendels ha att fylla en annan uppgift, nämligen att
bjuda ett nytt stoff, väcka intresse, ge synpunkter och hjälpa
eleverna att förvärva rätt arbetsmetod. Här har givetvis det
starkare suggererande talade ordet större möjligheter än det
skrivna eller tryckta. Det må i detta sammanhang erinras
om Grundtvigianismens »levende ord».
Om man i hävdandet av elevernas individualitet,
självverksamhet och frihet ville löpa linan ut, skulle man komma
tillbaka till det första och primitivaste av alla
utbildningssystem, »invänjningssystemet», där inga teorier och ingen
egentlig ledning förekomma, där individen i livets skola blott
efterbildar de äldre, och där varken lärare, lektioner eller
föreläsningar förutsättas. Men det är väl näppeligen detta,
man till sist vill nå fram till.
I framhävandet av självverksamheten har en ny pedagogik
med en viss ensidighet stannat inför barnets utåtriktade
aktivitet, dess skapande verksamhet, dess produktivitet och
stundom något förbisett receptiviteten. Denna må dock ej
tillbakasättas, utan en viss jämvikt mellan receptivitet och
produktivitet upprätthållas. Barnafantasien är en utomodentlig
tillgång, som ej må lämnas obrukad. Barnet skall få tid
även att sitta ned och följa en väckande, värmande och
instruktiv framställning. Lyckliga de barn, som redan tidigt
fått lyssna till varmhjärtade personligheter. Att de därigenom
blivit väckta och berikade kan bli av avgörande betydelse
för hela livet, såsom t. ex. en Selma Lagerlöf berättat om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
