Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils G. Ohlson: Broocmans brev till Rasmus Nyerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROOCMANS BREV TILL RASMUS NYERUP IOI
tänka och skrifva. Gud gifve min heisa komme åter. Jag
måste taga mig permission ifrån Skolan.»
Vad Broocman här uppgivit, bestyrkes av andra källor.
Den till Sverige hösten 1810 anlände nye tronföljaren
intresserade sig även för uppfostringsverket. Av detta intresse
begagnade sig bl. a. G. A. Silverstolpe, som på riksdagen
1809 gjort en framstöt för reformering av de svenska
skolorna. Denna ledde emellertid inte omedelbart till någon
åtgärd. Hans bror, den av Broocman omnämnde
riddarhussekreteraren, alltså A. G. Silverstolpe, var med sina
försänkningar på högsta ort riksdagsmotionären till stor nytta, när
det gällde att utverka Karl Johans hjälp. Det dröjde heller
inte många månader, förrän 1812 års uppfostringskommitté
tillsattes. Genom beslut av regeringen förordnades till
ledamöter i densamma bl. a. bröderna Silverstolpe. Även
Broocman kom med på ett hörn. Ledamot blev han visserligen
icke, men han skulle tillhandagå med en del upplysningar,
som han inhämtat under många års studier och resor. Stor
glädje fick dock varken Broocman eller kommittén av hans
kunnighet. Döden kallade honom bort redan den 11 mars
1812.
Därmed ha vi nått fram till det sjunde och sista brevet
av Broocmans hand till Nyerup. Det hade kostat honom
mycken möda att färdigställa ett nytt häfte av tidskriften.
Nu var det emellertid färdigt, och i fem exemplar medföljde
det brevet till Danmark. Ett var avsett för brevets
emot-tagare, och de övriga skulle tillställas fyra för danskt
upp-fostringsväsen intresserade personer. Utom den ovannämnde
Oisen skulle den för närmandet mellan Danmark och Sverige
ivrigt verksamme Jens Kragh Höst, som även han omfattade
det pågående pedagogiska reformarbetet med stor sympati,
ihågkommas. De övriga voro Engelstoft, vars redan i det
föregående omtalade bok om Nationalopdragelsen väckt
uppmärksamhet och genklang i Sverige, samt slutligen Ström,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
