Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT LÄROVERK MED NIOHUNDRAÅRIGA ANOR
I I
kommer flera latinska benämningar; det danska »hörare»
bibehöll sig längst och levde kvar, till dess det under svenska
tiden byttes ut mot kollega.
Bland rektorer och lärare ha säkert redan under
medeltiden funnits många genom begåvning och lärdom framstående
män. Den berömdaste var väl halländingen Birger Gunnarsson,
som blev den siste katolske ärkebiskopen i Lund, en de
lärda studiernas man, även med konstintresse, en kraftfull
medeltida prelat, praktisk och handlingskraftig och tillika en
from kyrkans tjänare.
Det är inte att undra över att ungdom från när och fjärran
sökte sig till domskolan, som synes ha ägt så framstående
lärarekrafter, att den kunde räknas som en medeltida
teologisk högskola på en tid, då det inte här i Norden fanns
något universitet, och som understöddes så kraftigt av kyrkan
och själv var så rikt utrustad med donationer, att behövande
studenter här kunde få »allt fritt» under den ofta mångåriga
studietiden.
Skolan besöktes ej blott från de danska provinserna öster
om Öresund utan även från södra Sverige. Lärjungarnas antal
känna vi icke, men en jämförelse med andra danska
domskolor på den tiden låter oss gissa en siffra av omkr. 700
—900. — Skollokaler stodo till buds i det gamla
Laurentii-klostret, varav det vackra liberiet, d. v. s. bibliotekshuset, finns
kvar ännu strax söder om domkyrkan. Sedermera användes
Gamla skolan mittför mynningen av Klostergatan.
Givetvis voro de stora elevskarorna delade i klasser, fast
vi icke närmare känna till den saken. De äldre lärjungarna
benämndes degne, på svenska djäknar, de yngre åter peblinger.
Skoltiden synes ha varit obestämd, men ofta sträckte den sig
genom årtionden, så att bland lärjungarna fanns gamla gifta
män. — Många utmärkta män ha utgått från Lunds
domskola. Som den mest betydande bland dem må nämnas
Niels Hemmingsen som kom till Lund på 1530-talet för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
