- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofjärde årgången. 1938 /
167

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - Nils Hagström: Tyska eller engelska som första språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKA ELLER ENGELSKA SOM FÖRSTA SPRÅK I 5 7

genus maskulinum eller femininum, när de ej fingo lära sig dessa
ord på tyska?

Därmed äro vi inne på en gammal tvistefråga. Skall
modersmålet driva grammatik för de främmande språkens skull, eller
skola dessa själva svara för den grammatik, de behöva?
Visserligen är det sant, att ämnena icke böra isolera sig från varandra.
I diskussionen om realskolans problem sades det, att modersmålet
icke skulle vara tyskans tjänarinna. Jo, visst skall det det, till en
viss grad. Och likaså kommer ju studiet av främmande språk
även att tjäna modersmålet. Språken böra och kunna stödja
varandra, men det ligger i sakens natur, att detta stöd endast kan
ske i den mån, de äga något gemensamt. Den svenska
grammatiken har ju åtskilligt gemensamt med den tyska, och därvidlag
är ju stödet de båda språken emellan en naturlig sak. Men tyskan
är ju ett kasusspråk, har olika former för olika kasus, adjektiv,
verb och prepositioner styra olika kasus. Hur skall man med
framgång kunna undervisa i dylikt inom modersmålet utan att
tillämpa det på tyskan? Svenskan och tyskan uppfatta ju icke
heller allting på samma sätt. Vad svenskan t. ex. uppfattar som
subjekt, uppfattar ju tyskan i ena fallet som dativobjekt, i andra
fallet som ackusativobjekt o. s. v. Och hur är det med engelskan?
Det finns väl ingen, som yrkar på att en svensk
grammatikundervisning skall gå in på att söka framkonstruera någon
tempusskill-nad mellan t. ex. »jag skriver nu ett par rader för att. ..» och
»jag skriver en gång om dagen» och »jag skriver nästa vecka
igen». Att engelskan där har viktiga skillnader, det kan icke
svenskläraren gå in på lika litet som han söker framkonstruera
någon skillnad mellan »jag skriver» och »jag är skrivande».
Eftersom vi aldrig uttrycka oss på det sistnämnda sättet, så
överlämna vi åt engelskan själv att förklara skillnaden. Är det inte
precis på samma sätt med den tyska kasusläran för att bara draga
fram en sida av saken? Den kan inte med framgång överlämnas
åt modersmålet utan att samtidigt stödjas av tyskan.

Saken och summan är den: grammatiken måste komma i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1938/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free