Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - E. V. Svanström: Disciplinär teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
E. V. SVANSTRÖM
så snart man vänder sig åt ett annat håll, har eleven förlorat tron
på mig såsom auktoritet och vad värre är: det är inte längre i
elevens ögon ärlig, renhårig kamp man mot man, för honom blir
det genast skvaller och intriger. Vilken tillfredsställelse är det
inte, att, utan straff, av egen kraft och med vidgad förståelse för
ungdomspsyket samt med ökad prestige själv klara av ett
mellan-havande! Det är roligt, och man lär sig se och uppskatta det goda
även hos odågorna. Rapporteringssystemet undanröjer det
värdefullaste medlet till gott samarbete med lärjungarna: förtroendet,
och ger i gengäld dess farligaste motståndare: misstroendet. Man
begagnar själv ett medel, som man föraktar och inte tycker 0111
att bli utsatt för: skvaller. Skulle man någon gång behöva
anmäla något, bör eleven dessförinnan få veta motivet för anmälan
och ges tillfälle att få förklara sig. Själv har jag endast en gång
gjort en dylik anmälan och det gällde ett tjuvnadsbrott. Här
tangerar jag också skillnaden mellan den »disciplin», som
grundar sig på hotet 0111 straff och den äkta känsla för ordning, som
grundar sig på ett rätt psykologiskt handhavande av eleverna.
Det förra faller sönder, så snart hotet är borta, det senare består
såsom ett verkligt värde i livet.
Ett annat tillfälle, som brukar vålla en hel del oreda och oljud
är leklektionerna och speciellt bollspelslektionerna. Skall man
tilllåta skrik och skrän eller skall man kräva tyst lek? Som jag
förut sagt, måste man alltid anbefalla något, som kan hållas, och
icke något, som med nödvändighet kommer att överträdas.
Antingen skall man tillåta samtal, passningsrop, handklappar o. d.
utan att tjata om att det skall hållas inom »vissa» gränser, ty dessa
gränser kunna icke exakt fastställas, man skall med andra ord
tillåta att eleverna släppas loss helt och fullt, eller också skall
man hålla på fullkomligt tyst spel. För min del håller jag dock
på, att det tysta spelet erbjuder så pass stora fördelar, att detta
bör föredragas. Dels blir domarens arbete lättare, dels få
eleverna bättre möjligheter och tvingas också att vara mera
uppmärksamma, de lära sig systemet i spelet på ett annat sätt. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
