Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rolf Hillman: Friare arbetsformer på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 O
ROLF HILLMAN
Iiur ställer sig nu denna metod ur arbetssynpunkt för
lärjungarna och för lärarna? När det gäller eleverna har det sitt
särskilda värde att ha erfarenheterna från ett internatläroverk.
Genom de lärare som samtidigt är föreståndare för elevhem bar
man en mycket god möjlighet att få ett riktigt besked 0111 hur
betungande hemarbetet är, och genom det mera personliga
förhållandet mellan lärare och pojkar kan man få alldeles riktiga
uppgifter om vad de ur olika synpunkter tänker och tycker 0111 en
arbetsform. Det friare arbetssättet gör i allmänhet inte
arbetstiden längre, i regel innebär det nog en lindring, särskilt 0111 det
kombineras med koncentrationsläsning så att ämnesträngseln
minskas. De begåvade och ambitiösa är förtjusta, de obegåvade
bereder det nog lite bekymmer, och de lata saknar den
traditionella arbetsformen. Men de erkänner att de tvingas att läsa mer
och kunna mer. Naturligtvis ställs vissa krav på lärjungarnas
förmåga att planera sitt arbete, så att de inte skjuter för länge
på påläsningen med en onödig forcering på slutet till följd. Men
att förvärva denna förmåga hör till det värdefullaste skolan kan
ge lärjungarna. Den sedvanliga utportioneringen av arbetet
under hela skoltiden med av läraren givna fixerade uppgifter för
varje dag gör ofta övergången till högre studier onödigt
besvärlig. Förmågan att själv ordna sitt arbete på lite längre sikt är
lika viktig som att läsa in läxor på bästa sätt. Att komma fram
till en sådan förmåga kan vara värt en del bittra erfarenheter i
början. En olägenhet som ibland visar sig, är att arbetet på en
större tentamen, särskilt i historiska ämnen, inkräktar på
läxläsningen i andra ämnen. Då kan man bara strängt hålla fast
vid att sådana skäl till försummelser aldrig godtas som ursäkt.
Det är nämligen inte tentamensuppgiftens fel — tiden för den är
omsorgsfullt beräknad — utan lärjungens, som skjutit upp sina
studier tills tiden blivit för knapp. F. ö. sker ju lätt sådana
rubbningar i ordinarie läxarbete vid skriftliga prov av olika slag,
större repetitionsuppgifter o. dyl. Eleverna kan vara lite
nervösa vid dessa tentamina till en början, men i allmänhet inte när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
