Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
SVANTE BOHMAN
der, två talade namn och två tryckta namn. Undersökningen
företogs med små grupper, 8 elever i varje, och objekten ändrades
från det ena försöket till det andra i så måtto, att de objekt, som
varit verkliga föremål vid ett försök, sedan voro talade namn vid
det följande, tecknade bilder vid det tredje, etc. Alla objekt
visades sålunda på de fem olika exponeringssätten, detta för att
hindra att objekt, som eventuellt oberoende av exponeringsform
kunna fånga elevernas intresse bättre än andra, påverka endast
en minnestyp. Reproduktionen försiggick fritt under denna del av
försöket. Därpå visades först de »utländska» orden, varvid
eleverna hade att reproducera motsvarande svenska ord, och sedan
de exponerade föremålen, varunder motsvarande främmande ord
reproducerades. De exponerade svenska namnen och deras
motsvarande främmande ord användes ej vid denna senare del av
försöket. Och tidsföljden mellan reproduktionssätten hos den ena
hälften av eleverna var motsatt den andra hälftens, varigenom
tidsföljdens inverkan motverkades.
Vid försöket konstaterades, att associationen
»sakföreställning—främmande språk» (o—u) hos flickorna var nästan lika
god som den understödjande associationen »främmande språk—
modersmålet» (u—m). Hos gossarna var den förra avgjort
svagare, vilket visar, att flickorna iakttaga effektivare under
inlärningen än gossarna. Siffervärdena, som gälla minnet för verkliga
föremål och för bilder, voro:
Detta resultat tyder på att inpräglingen av o—u sker med
hjälp av o—u—m enligt teckningen och att u—m:s roll
är större vid gossarnas än flickornas inprägling. Anledningen är
antagligen, att gossarna inlära huvudsakligen talmotoriskt,
flickorna däremot lika mycket visuellt.
Ett liknande resultat erhölls vid en undersökning med 32 gos-
o—u u—m
gossar......68 99
flickor......68 72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
