Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGEN OCH ORDFREKVENSEN
291
men däremot medtagits i samma lista 3 ord med lägre frekvens än
100, 23 ord med lägre frekvens än 200, 67 ord med lägre frekvens
än 300 och 88 ord med lägre frekvens än 400 — allt per 400,000
ord. Avvikelsen synes ha skett utan synbar konsekvens. Denna
anmärkning må inte göras i avsikt att ogilla förfarandet men väl
som bevis på, att en förnuftigare princip än frekvensurvalet
sannolikt genom den praktiska erfarenhetens påtryckning här
gjort sig gällande. Men därmed är också »frekvensmetoden» satt
ur funktion. Och att så måste bli fallet vid ett klargörande av
begreppen är naturligt. Ty det synes svårt att få någon mening
i att ord som »göra», »hela», »ja», »kommer», »kunde», »mitt»
etc. skall inläras i småskolan men de enklare motsvarande orden
»gör», »hel», »jo», »kom», »kunna», »sin», etc. därför att de råka
ha lägre frekvens i litteraturen inläras först i klasserna 3 och 4.
Pedagogiskt riktigare torde vara ett omvänt förhållande. Felet
ligger i en felaktig urvalsprincip. Ty vad är det, som ger vissa
ord deras höga frekvens hos det s. k. prim. ordförrådet? Det
är icke ordens större lämplighet för det första inövandet utan
endast och allenast ordens allmänna karaktär av hjälp ord. Av
de i den urspr. A-listan ingående 92 orden höra samtliga med
undantag av 13 till språkets »hjälpord» eller småord, d. v. s. tillpron.,
enkla adverb, konjunktioner, prepositioner och hjälpverb. Hit
hör också en hel del av de i den urspr. listan B ingående. Att
dessa ha den högsta frekvensen har aldrig varit någon
hemlighet, ej heller att språket icke kan undvara dem. Men samtidigt
vet man, att dessa ord äro av allmän karaktär, ofta utan egen
betydelse. De konkreta orden som representanter för konkreta
begrepp kunna självklart ej förekomma så ofta som dessa
relationsord, som i många andra språk ersättas av ändelser. Men
i gengäld är det de förra, som äro bärare av språkinnehållet,
tanken. Även härav torde framgå, vartåt det bär, när den blinda
statistiken lägges till grund för urvalet av undervisningsobjekten
och icke de psykologiska faktorerna och livets eget behov. Det
pedagogiska kravet på åskådlighet i undervisningen är icke utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
