Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där samma program bjudes lyssnarna över 85 stationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400-500 kilometer måste man därför inmontera
förstärkarstationer. På luftledningsnätet begagnar
man sig av något skiljaktiga metoder för att upphäva
förvrängningen. Man bygger förstärkarna så att de
införa en förvrängning, vilken är lika stor och rakt
motsatt den som ledningen orsakat. Man använder
dock också kondensatorer av det förut nämnda slaget,
men dessa måste naturligtvis då under de ändrade
betingelserna ha helt andra konstanter.
Förstärkare i dessa sammanlänkningsanläggningar
äro enklare till sitt verkningssätt än motsvarande
förstärkare för telefonlinjer. I motsats till de
sistnämnda, där förstärkningen skall kunna försiggå
oberoende i båda riktningarna samtidigt, skall den
på radiolinjerna endast ske i en riktning under en
viss period, vilket underlättar både konstruktionen
och driften en hel del.
Längs varje linje löper också ett telegrafnät,
genom vilket alla mellanstationer och
rundradiostationer sättas i förbindelse med varandra,
så att den tjänstgörande personalen ständigt kan stå
i kontakt med varandra för order och korrigeringar
av transmissionen.
Förstärkare skydda nätet vid kortslutning.
Någonting mycket intressant hos dessa förbindelser
är det sätt, varpå man kan begränsa verkningarna
av en tillfällig kortslutning på någon av linjerna.
Om man icke begagnade sig av denna metod skulle
ett ledningsmissöde inte blott omöjliggöra all
transmission förbi den ifrågavarande punkten, utan till
dess felet lokaliserats och ledningen frånkopplats
skulle det också inträffa en betydande spänningsminskning
bakåt på linjen, vilket skulle inverka menligt
på överföringen längs alla andra till nätet knutna
linjer. Nu har emellertid en rörförstärkare, utom den
primära egenskapen att den förstärker, också den
fördelen att en kortslutning av slutkretsen praktiskt
taget inte medför någon ändring alls av begynnelsekretsens
konstanter. Varhelst det finns en förgreningspunkt i
ledningsnätet inmonterar man därför en förstärkare
i varje från denna punkt utgående ledning, vilket medför
att en kortslutning på en av linjerna överhuvud taget
inte alls får någon inverkan på överföringen till
de andra. Dessa förstärkarsteg insättas helt utan
hänsyn till om förstärkning är nödvändig eller ej
uteslutande för att skydda ledningarna.
Särskilt i östra Förenta staterna finns det många
förgreningspunkter, och här äro mellanförstärkarna
anbragta långt tätare än vad som är nödvändigt med
hänsyn till ljudstyrkan.
Upp till 5,000 gångers förstärkning
på mellanstationerna.
Fig. 2 visar ett schema över en förbindelse från
New York till Chikago. Avståndet är omkring 2.000
kilometer och sammanlagt ligga 7 mellanstationer
inskjutna. På stationer i New York utsändes
(Interiör från en av nätets många förgreningsstationer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
