Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där samma program bjudes lyssnarna över 85 stationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
programmet på vanligt sätt, men det går samtidigt ut på
linjen till Troy. Här har styrkan avtagit en del, så
som man ser på teckningen till vänster, men den
förstärkes åter upp, kompenseras för den förvrängning
som inträffat, och så går programmet vidare. Så går
det längs hela nätet, korrigeras på varje
mellanstation och förstärkes. Och till varje
mellanstation på vägen kan man knyta en lokal
rundradiosändare, så att distriktets lyssnare få del
av det överförda programmet.
De förstärkare som användas på mellanstationerna
äro naturligtvis lågfrekvensförstärkare. Man har
experimenterat åtskilligt med olika typer, men slutligen
fastnat för en 2-stegs transformatorkopplad förstärkare.
Transformatorkopplingen erbjuder nämligen
lättillgängliga möjligheter för att ordna en
förvrängningsreglering av den art, som är önskvärd på
sådana linjer. Signalerna gå genom en transformator
för styrkereglering. Därefter följer ett rör med
förstärkningsfaktor cirka 30 och inre motstånd 60.000
ohm, vilket är kopplat över en transformator till
slutröret, vars värden äro ungefär följande:
Förstärkningsfaktor 6, inre motstånd 6.000 ohm. Genom en
sluttransformator gå signalerna därefter ut på nästa
linjesträcka. Naturligtvis äro noggranna regleringar
av styrka och frekvenskarakteristik anordnade, och
man har möjlighet att uppnå en energiförstärkning
på omkring 5.000 gånger.
Nätet provköres och korrigeras varje dag.
För några år sedan var tillsynen över dessa linjer
koncentrerad till en enda station i New York, men
efter hand som systemet svällt ut, har man placerat
bevakningspersonal också i Boston, Cincinnati,
Detroit, Chikago, S:t Louis, Atlanta och San Francisco.
Varje vakthavande är ansvarig för de linjer,
som gå ut från hans kontrollplats, och han har
sålunda uppsikt över åtskilliga hundra kilometers
ledning samt en rad mellanstationer, vilka linjen
passerar. På varje mellanstation är också anställt
fackutbildat folk, som är i arbete de tider då linjen
avprovas eller användes, sända rapporter till den
vakthavande på kontrollstationen och korrigera
apparaterna enligt hans instruktioner.
Det är naturligtvis av stor betydelse, att dessa
omfattande anläggningar skötas mönstergillt. Varje
morgon går man igenom hela systemet och korrigerar
eventuella felaktigheter. Först sändes från en
liten generator på kontrollstationen en ton med
frekvensen 1.000 ut på linjen. Pr telegraf får man
rapporter från den närmast liggande mellanstationen,
och de nödvändiga korrigeringarna företagas. Så
anropas närmast följande station etc. utefter hela
linjenätet. Litet senare sändes en djup ton med
frekvensen 100, och samma procedur upprepas, varefter
den slutliga avprovningen av linjen sker med en högre
frekvens på omkring 5.000. Sedan överföres
grammofonmusik för att höra att allt är riktigt i ordning.
Den som har uppsikt över linjerna är också ansvarig
under själva utsändningarna. Så snart han får
meddelande om någon störning eller något fel,
skall han omedelbart vidtaga åtgärder för att
avhjälpa mankemanget. Ibland kunna störningarna på
en linje uppdagas i så god tid, att man hinner koppla
in en helt ny linje som reserv och koppla ur den
defekta, utan att radiolyssnaren någonsin får en aning
om, att det varit någonting i vägen. Det kan då
hända, att programmet får gå en väldig omväg för att
komma fram till respektive stationer. Det har sålunda
bl. a. inträffat, att en överföring på en linjesträcka
av omkring 350 kilometer på grund av ett missöde
plötsligt måst läggas över en linje på närmare
3.000 kilometers längd.
Det måste vara verkligt kvalificerat folk för denna
uppsikt över linjerna. Inte nog med att vederbörande
skall vara fackman på radioområdet, han måste också
vara en smula meteorolog, ha reda på
väderleksförhållandena över stora delar av landet och
med ledning därav orientera sig om var man särskilt kan
ha att vänta missöden. I storm kan det ju t. ex. lätt
hända, att en stolpe blir knäckt, att ledningen faller
ned och kortslutes.
Fyra stora ledningsnät på 26,000 kilometer.
Vignetten visar en bild från kontrollstationen i
Chikago. I bakgrunden och till vänster ser man alla
kondensatorer, förstärkare, oscillatorer och
mätningsanordningar. Varje ledningsnät har sin
kontrollhögtalare – fyra stycken längs bordet till
vänster på bilden. Till höger ses telegrafapparaterna,
vilka sörja för förbindelsen med de under
kontrollstationen hörande mellanstationerna.
För närvarande äro fyra stora ledningsnät i gång,
vilka matas från olika stationer på öst- och
västkusten. Ständigt pågå överföringar på ett nät, som
omfattar omkring 26.000 kilometer ledningar, och enbart
för telegrafförbindelserna har man ytterligare
omkring 45.000 kilometer tråd. Flera miljoner
människor avlyssna dagligen de utsändningar, som gå över
detta nät. ...
(Forts. å sid 25)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
