Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
77
[-ULTRA-KORTVÅGS–]
{+ULTRA-
KORTVÅGS-+}
möttaifninq
Av Ingenjör
Under de gångna åren ha vi kunnat konstatera,
vilken revolutionerande utveckling
radiotekniken varit underkastad. Även kortvågen har
sålunda under lång tid varit föremål för ett intensivt
arbete från såväl tekniskt som vetenskapligt håll, ett
arbete, som resulterat i säkra förbindelser runt jordklotet
med begränsad sändareffekt. Beträffande ultrakortvågen
äro förhållandena annorlunda. Ända tills för några år
sedan var det relativt litet gjort på detta område.
Anledningen härtill var nog delvis att söka däri, att
sändar-amatörerna ej gingo in för ultrakortvåg på samma sätt
som de tidigare gått in för kortvåg. Vid kortvåg har en
sändaramatör mycket väl på känn, vad han kan vänta av
en viss anläggning vid viss årstid och viss tid på dygnet.
Vid ultrakortvåg är det däremot mera vanskligt att
förutsäga resultatet. Detta ger ju en viss tjusning åt
experimenten, men då sändaramatörerna länge ansågo
ultrakortvågen som en lokalvåg utan den stimulerande verkan
som distansrekorden ge, dröjde det ändock rätt länge
innan de kommo i gång på allvar. Det ha de emellertid
gjort numera, särskilt då amerikanarna.
Fortfarande är ju inte ultrakortvågen nämnvärt
avancerad vid sidan av kortvågen, men situationen av i dag
är dock en helt annan än tidigare. Vi befinna oss just
nu i en stark utvecklingsperiod, där varje dag för med
sig nya rön och upptäckter. En del nya principer för
sandar- och mottagarkonstruktion skönjas vid horisonten
och det är icke lätt att förutsäga, vad morgondagen bär
i sitt sköte. En bidragande orsak till ultrakortvågens
uppryckning är utan tvivel, att man numera i ett flertal fall
kunnat konstatera räckvidder långt utom
synrandsområdet. Sådant stimulerar sändaramatörerna till aktivitet.
Vågornas indelning.
För att lätta på trängseln i etern ha vi endast en väg
1 Föredrag i Stockholms Radioklubb tisdagen den 6 april 1937.
H. Stockman
att gå — mot kortare vågor. De oerhörda områden för
radiotrafik, som bli tillgängliga om ultrakortvågen kan
utnyttjas, få vi en uppfattning om då vi betänka, att
t. ex. 5-metersbandet (området 5 till 5,36 m, alltså 60
till 56 Mc/s) är tre gånger så stort som det totala
rundradiobandet 200—2 000 m.
I fig. 1 gives ett förslag till fördelning av och
benämning på de olika våglängdsområdena efter logaritmisk
skala. Här har övre gränsen för ultrakortvågen
angivits till 10 m, men i facklitteraturen uppgives den
ofta till 5 à 8 m. Ett förslag är, att alla vågor under
10 m räknas som ultrakorta, varvid man använder
benämningen metervågor på dem mellan 10 och 1 m,
decimetervågor på dem mellan 10 och 1 dm etc. Denna
terminologi synes ha fördelen av att sammanfalla med redan
vedertaget språkbruk. I den undre delen av figuren
antydas de ungefärliga användningsområdena för olika rör. I
allmänhet kan ett specialrör för kortare vågor användas
för långa vågor, däremot icke ett långvågsrör för kortare
vågor. Till de i figurtexten omnämnda »acorn»-rören
återkomma vi. I övrigt torde ej några närmare
kommentarer erfordras till denna figur.
I det följande behandlas ej svängningsalstring med
magnetron eller »Barkhausen-Kurz»-oscillator, enär
dessa anordningar tidigare beskrivits i tidskriftslitteraturen.
De ultrakorta vågornas utbredning.
Transmissionen från en sändarstation sker dels via en
markvåg, dels via en rymdvåg. Den förra och relativt
fadingfria vågen är användbar vid långvågig sändning,
men vid kortvåg dämpas den snart ut. Dock kommer den
till nytta just vid ultrakortvåg och konstituerar där ett
lyssningsområde, ungefärligen begränsat av »synranden»,
d. v. s. horisonten. Rymdvågen genereras allt efter
antennkonstruktionen inom ett visst vinkelområde, och beroende
av transmissionens våglängd böjas vågknippets delar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
