Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. November - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
POPULÄR RADIO 240’
Fig. 5. Koppling för mätning av inre motståndet q (t. v.) och inre
gallermotståndet Qg (t. hj. Såväl resistiva som reaktiva
komponenterna måste kompenseras, varför även kondensatorn C måste
inställas, om hörtelefonen skall bli tyst.
vilket sker med kondensatorn C. Om grenen R brytes, kan
bryggan kompenseras med kall katod, men den härvid
erhållna inställningen skiljer sig något från den för varm
katod, enär rörkapaciteterna ökas, då rymdladdning
uppträder.
För beräkning av o och Qg kunna följande samband lätt
uppställas:
R,
K,
<?=TT^ resp.
Ri
För kompensation måste även villkoren:
fl,
R9
resp.
R± Cag Cgk
(4)
(5)
Rl Cak + Ca;
vara uppfyllda.
Lämpligen upptagas kurvor Q~f(Vg) resp. Qg=f(Vg)
för några olika anodspänningar.
Vi skola något närmare studera de ovannämnda
avvikelserna hos rörkapaciteterna på grund av rymdladdning.
Vid kall katod gäller för kapaciteten galler-katod:
där k är en proportionalitetskonstant och D = Cak/Cgk=
l/(i är anodens genomgrepp till katoden. Termen D’ =
Cak/Cag kan uppfattas som katodens genomgrepp till
anoden. För varm katod gäller sambandet:
Kapaciteten blir i verkligheten ej fullt 4/3 ggr större,
enär D’ i ekv. (7) är större än D’ i ekv. (6) på grund av
rymdladdningens närvaro.
För galler-anod-kapaciteten gäller:
1
h
1 + D + D
och
CagQ— k I
l + D + D"
(8)
(9)
I verkligheten blir sålunda Cago något mindre än Cag,
enär D’ i ekv. (9) enligt föregående är större än D’ i
ekv. (8).
Då slutligen sambandet Cak = D Cgk gäller, kommer
Cak att variera som Cgk, d. v. s. att öka, då katoden
uppvärmes. Den resulterande kapacitetsändringen blir alltså
vid p-mätning: + /\Cak~ACag
vid {5ff-mätning: — AC<>*+ACg*
varvid de positiva termerna överväga, så att man alltid
får en ökning i kapacitet, då rörets katod uppvärmes.
Vi ha i de räkningar, som ligga till grund för
framställningen ovan ej tagit hänsyn till rymdladdningen
mellan galler och anod, utan ansett dennas inverkan vara
försumbar. Tydligen erhålles en ändring i Cag redan av
den rymdladdning, som uppträder på gallrets katodsida.
Detta förhållande får man beakta exempelvis vid
neutralisering av sändarrör, i det en justering av
neutraliseringskondensatorn blir erforderlig, då röret upphettas.
I fig. 6 visas en växelströmsbrygga för mätning av
brantheten S. Här uppnås kompensation genom variation
av R, och den ömsesidiga induktansen M, med vars hjälp
rörkapaciteternas inverkan balanseras. För Ig — 0 och
strömlös telefon gäller:
q+R2
Vg=Ri,
R,Ia = RJ.
Ia
liRl _ qSRI RJ
och
Q + R-i (> + R2
Rt q+R,
K,
(10)
RR, q
Väljes R.2«q erhålles S~RjRR2.
I formlerna ovan betecknar I strömmens effektiwärde
och I vilovärdet. — Även här upptagas lämpligen kurvor
S=f(Vg) för några olika anodspänningar.
3. Förstärkningsmätningar på tonfrekvensjörstärkare.
Mätningar utföras med hjälp av den i fig. 7 visade
kopplingen, där röret E{ — representerande röret eller
rören i den undersökta förstärkaren — alternativt tillhör
ett motståndskopplat steg (inramat i fig. 7) eller ett trans-
B-batt.
Fig. 6. Koppling för mätning av brantheten S. Den på grund av
rörkapaciteterna uppträdande reaktiva komponenten kompenseras
här med hjälp av variometern M, som jämte Ri inställes så, att
telefonen blir tyst.
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
