Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. December - Sidor ... - Distortionsindikator för skivinspelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
POPULÄR RADIO 258’
FÖR DEN HÄNDIGE AMATÖREN:
EM Dl STORT! ÖNS-
INDIKATOR
Avsedd att användas vid
grammofoninspelning för kontroll av spåramplituden
n distortionsindikator är till stor hjälp vid
gram-|mofoninspelning och ljudöverföring. Man kan
nästan säga att den är oumbärlig. Det kan ibland vara svårt
att genom lyssning avgöra när slutsteget blir överstyrt,
och ännu svårare är det med en hörtelefon.
Den distortionsindikator som här skall beskrivas består
av två glimlampor, en potentiometer och en
strömbrytare. Sammankopplingen av delarna är enkel. För att
indikatorn skall kunna användas för sitt ändamål, måste
slutförstärkaren normalt avge en växelspänning, som är
högre än glimlampornas tändspänning (i detta fall ca
100 voit). Skulle inte förstärkaren ge en så hög spänning,
kan man från en likströmskälla pålägga en
»hjälpspänning», men då blir kopplingen mer komplicerad. Avger
förstärkaren alltså en spänning på 100 voit eller däröver,
kan kopplingen enligt fig. 1 användas. Man får
naturligtvis även tillse att lamporna ej få för hög spänning,
ty i så fall kunna de fördärvas.
Konstruktion och användning.
Distortionsindikatorn kan inbyggas i förstärkaren eller
gravermaskinen, den kan även byggas som en separat
enhet i likhet med modellen. Fig. 1 visar kopplingsschemat.
Gi och G2 äro två glimlampor av Osrams fabrikat för
100—115 voit. P är en potentiometer på 0,1 MQ (lineär).
S är en vanlig enpolig strömbrytare.
Fig. 1. Kopplingsschema för distortionsindikatorn. Gi och Gi äro
signalglimlampor för 100—115 V. (Det i lamporna inbyggda
skyddsmotståndet är ej utritat.) P är en potentiometer på 0,1 MQ.
Lampan Gi tänder, då spänningsamplituden mellan a och b blir
lika med tändspänningen, Gi tänder först vid en större amplitud,
som är beroende av P:s läge.
Om indikatorn skall användas vid en högohmig
graver-dosa, anslutas klämmorna a och b till var sin kontakt på
graverdosan. Skall indikatorn däremot användas till en
lågohmig graverdosa, så får den inkopplas till primären
på utgångstransformatorn, som fig. 2 visar. Här är Gr. den
lågohmiga lindningen för graverdosan. Till klämmorna
aj och bj anslutes indikatorn. I detta fall är visat ett
push-pull-kopplat slutsteg.
När indikatorn är inkopplad och strömbrytaren S är
sluten, kommer lampan Gt att tända för varje kraftig
impuls, förutsatt att spänningen över primären vid full
utstyrning har mer än 100 à 115 volts amplitud. Har
man en mikrofon inkopplad till förstärkaren, så tänder
lampan under sådana förhållanden vid varje ord som
talas framför mikrofonen, blott man vrider på
förstärkningen tillräckligt. På så sätt har man kontroll på att
inspelningen blir tillräckligt kraftig, utan att högtalare
eller telefon behöver användas.
Lampan Ga är den egentliga distortionskontrollen. Här
regleras spänningen till lampan medelst potentiometern
P, så att lampan tänder innan distortionen blir alltför
märkbar, men senare än lampan Gt.
Var potentiometern skall stå får man avgöra genom
prov. En graderad ratt på potentiometern kan användas,
Fig. 2. Indikatorn skall inkopplas över utgångstransformatorns
primärlindning för att få tillräcklig växelspänning. Egentligen skall
Gi tända vid normal utstyrning av förstärkaren, men det är ju
ej sagt att växelspänningsamplituden över primären är lika med
tändspänningen just vid denna normala utstyrning. De båda
kondensatorerna kunna ha värdet 1 uF.
Forts, i sid. 261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
