- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1902. Andra årgången /
131

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sen lycka. En lifsbild af Leonard Strömberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEN LYCKA. i35.

På våren hölls auktion vid torpet, och Axel reste sin väg.

Ingen enda gång mera såg han Sigrid.

* * *

Han har nästan hvarenda dag under dessa tretton år tänkt
på sin flyktade ungdomsdröm, och minnet af bamdomsbruden
har ständigt förföljt honom. Han har nästan blifvit
gammal i förtid. Arbetat har han och sparat. Det har kommit
en dunkel tanke på att hämnas, den har kommit ofta, men
den har aldrig mognat.

Nu är Axel rik och aktad. Själfva patron Strömvall får
allt se till, om hans rikedomar kunna mäta sig med för detta
torparens.

Men hvarför sitta så där och drömma ? Så har han frågat
tusende gånger och ej fått svar. Hvarför tänka på Sigrid?
Hon är väl en förnäm fru vid det här laget, och Axel
Karlbom lärer hon nog ej minnas.

Nu falla de första snöflingorna. Det är alldeles som när
vintern satte i på den stora slätten hemma i Uppland en
novemberkväll. Nu förstår han det, den där stora, öde prärien
påminner honom om barndomshemmet. Där var det
kanhända vackrare.

Nu är snöstormen i full gång, han kommer tjutande och
vild öfver slätten och de kalla flingorna slå in genom fönstret.
Så kommo de där hemma. Om han skulle resa hem och se,
hurudant det är i Uppland nu! Oin han skulle besöka
barndomshemmet och fars och mors grafvar? Jaså, var det dit
drömmarna skulle leda honom? Sigrid är ju borta, hon
skall ej störa hans lugn.

Han reser sig upp och stänger fönstret, tänder lampan och
lägger den slocknade pipan på bordet. Klockan var redan
elfva. Han går ut i tamburen, går in i ett af de andra
rummen och trefvar sig i mörkret fram till en säng.

"Josef!"

"Ja. Hvad är det ? Inte är väl klockan sex ännu ?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1902/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free