Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Af A. Schön. Med 15 porträtt - Per Lärka - Oscar W. Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 fe
a. schön.
Som sällskapsmänniska var L. angenäm och underhällande, och
hela hans uppträdande förrådde den belefvade och bildade
världsmannen.
OSCAR W. ANDERSON.
Det var i egenskap af tidningsman Oscar Wilhelm Anderson
gjorde sin insats i svensk-amerikanernas kulturarbete. Väl blef
hans lefnadsdag jämförelsevis kort och hans lifsgärning
följaktligen ej så omfattande och betydelsefull, som den helt säkert
blifvit, om A. uppnått en högre ålder; men den trohet och
hängifvenhet, med hvilka han skötte sitt kall, berättiga honom till en
plats i pressens annaler långt framom mången äldre kämpe på
den bläckbesudlade arenan. Och tager man slutligen i
betraktande, att A. hvad skolkunskaper beträffar var skäligen vanlottad
samt att han under större delen af den tid, han ägnade sig åt
tidningsmannens värf, var sjuklig, kan man ej annat än förundra
sig öfver att han kunde och hann med att uträtta så mycket som
han gjorde.
Anderson var en folkets son. Han föddes den 7 oktober 1863
i Adolfslund, Mörlunda socken i Småland, där hans föräldrar,
Anders Svensson och Helena Carlsdotter, voro torparefolk.
Torpet Adolfslund uppbröts ur vildmarken och odlades af A:s
farfarsfar, Sven Fast, hvilken som soldat deltagit i finska kriget
1808—09. Då A. var endast 15 veckor gammal, dog fadern;
modern, hvilken jämte Oscar Wilhelm hade sex andra barn att
försörja, blef tre år senare omgift med Daniel Erik Carlson. Att
den uppfostran A. under sådana omständigheter erhöll, ej var
vidare omsorgsfull, är alls ej att undra på. Han skrifver också
i en efterlämnad själfbiografi, att han "lärde som andra
småländska torparpojkar arbeta och veta hut" — tvenne saker,
hvilka senare kommo honom väl till pass, då han i november 1881
anlände till Amerika för att här bryta sig en bana.
I Jamestown, N. Y., där han slog sig ned, fick han å tidningen
Folkets Rösts tryckeri lära sättareyrket. Sommaren 1882 begaf
han sig till St. Paul, Minn., där han med några afbrott arbetade
i närmare sju års tid som sättare å Skaffaren och Minnesota Stats
Tidnings tryckeri. Under den tid, han ej stod vid kasten,
somrarna 1883 och 1884, var han af Minnesota-konferensen af Augus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
