Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Af A. Schön. Med 15 porträtt - Olof Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödsrunor.
275
OLOF OLSSON.
Presidenten för Augustana college och teologiska seminarium
nämndes nyligen af en tidning i östern "den svensk-amerikanska
kulturens förnämste målsman". Och tager man läroverkets
och vår andliga odlings utveckling i närmare betraktande, måste
man medgifva, att benämningen är berättigad och träffande.
Ty vårt förnämnsta läroverk, sedan många år tillbaka på visst
sätt ett universitet, är väl ändå, när allt kommer omkring, den
medelpunkt, kring hvilken alla våra öfriga kulturella
sträfvanden gruppera sig. Icke så till förståendes som skulle vi förneka,
att det utom den svensk-amerikanska kyrkan finnas mäktiga
och delvis äfven väl använda andliga krafter. Långt därifrån!
Men dessa äro så spridda, att deras arbete, hurn godt det i och
för sig än är, ej synnerligen mycket märkes. Hvad som här
vid lag saknas är organisation, något som kyrkan och
skolverksamheten däremot besitta.
Teol. och fil. dr. Olof Olsson innehade under nio års tid det
ansvarsfulla och mycket kräfvande kallet att stå i spetsen för vårt
organiserade kyrkliga och nationella bildningsarbete. Om än
hans verksamhet ligger för nära vår tid för att kunna af oss
fullt objektivt och opartiskt bedömas, så kunna vi dock redan nu
utan fruktan för att från något håll bli motsagda om honom
fälla det allmänna omdömet, att han värdigt och med heder
fyllde sin plats som en Esbjörns och en Hasselquist»
efterträdare. Hans verksamhet såsom läroverkspresident kan
karakteriseras såsom en i allmänhet lugn utveckling och ett stadigt
fortgående uppbyggande på den af fäderna lagda grundvalen.
Väl förnummos härunder då och då dissonanser, men dessa läto
den allmänna andliga harmonien honom och samfundet emellan
desto skönare framträda. Därföre kan det redan nu, halftannat
år efter hans frånfälle, med fullt fog sägas, att den insats han
gjorde i vårt kyrkliga och nationella lif var af sådan
beskaffenhet, att den burit och ännu länge kommer att bära de rikaste
och skönaste frukter.
Olsson var värmlänning till börden och ägde i rikaste mått de
för värmlänningen i allmänhet utmärkande egenskaperna, bland
hvilka vi i främsta rummet sätta känslans värma och innerlighet
samt en med liflighet sällsamt parad melankoli i lynnet. Men
vi hinna ej fortsätta med karakteristiken, utan måste öfvergå
till det biografiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
