Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Guds majestät och härlighet. Psalm 2-40 - 1. Guds lov - 16. Min själ skall lova Herran - 17. Dig allena vare ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G-uds lov
27
möter evigt huld. Han då på sina händer Oss tecknar,
ej vår skuld, Sin nåd så högt befäster Som himlen, och
så vitt Som öster är från väster, Vårt hjärta gör från
synder fritt.
3. Som sig en far förbarmar Och barnens fel
förgäter snart, Så Gud i kärleksarmar Oss sluter in med
fadersart. Han vet vårt svaga väsen, Av stoftet är
det gjort. Vi blomstra såsom gräsen Och vissna lika
fort. En fläkt, som liljan hinner, Avkläder all dess
prakt, Så människan försvinner, Ej hjälper konst, ej
båtar makt.
4. Men Herrens nåd allena Ovansklig är i evighet,
Om blott vi honom tjäna Uti sann tro och helighet.
Hans tron står fast i höjden, Högt över jordens grus.
I änglar, som er fröjden Uti hans klarhets ljus, I
hjältar, I som ljungen Att föra ut hans bud, I mänskor,
alla, sjungen, Lovsjungen Herren, eder Gud!
GRAMANN. -. WALLIN.
(1674)
l. Dig al - - le - na va - re ä - ra,
Från din tron, den him-lar bä-ra,
Världars Konung, härars Gud. Du din allmakts
E - vigt klädd i ljusets skrud,
spi-ra sträcker Till ett ri - ke utan gräns. I din
höghet, som förskräcker, Dock din mildhet ses och känns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
