Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Månadslång; och ingen stråle skänkte
Han af fröjd åt Judafolkets hjertan.
Säg mig, herre, blifver Aron-sorgen —
Sorgen efter saknade Gudsmannen,
Döde Aron — blir den sorgen evig?
»
Nahesson.
Qvinna, tala ej om Aron-sorgen:
Den tar slut i dag; men icke slutar
Uti dag den sorg, som mig förgrymmat*,
Som förgrymmar alla Israels männer.
Tretti solars glans på Horebs hjessa
Jehovah har sändt — på öckenbergets
Kalla klippor; men sitt folk, det valda,
Ej en stråle utaf fröjd han unnat,
Medan här, i Arons sorg, det bidat.
Ja, än mer, re’n har han fyrti vårar
Sändt till jorden, fyrti gånger lofvat
Jordens lundar, blomsterklädt dess parker,
Se n vi lemnade Egyptens länder.
Men i öcknen här — hvar har en blomma
Under tiden fägnat Israels öga,
Hvar oss fröjdat någon blomsterånga,
Hvar en näktergal förtjust vårt öra?
Allt, hvad jorden förr haft skönt och herrligt,
Ar för oss i öcknens sand begrafvet,
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
