Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Schema med variationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järnkärna, men detta ökar kostnaden av-
sevärt och är egentligen onödigt.
C8 överför den lågfrekventa signalen till
förstärkarröret. Här kan man använda en
papperskondensator, exempelvis på 0,01
F. Även här kan man emellertid variera
mellan 0,005 och 0,1 pF. Med en stor kon-
densator får man fram de låga tonerna
bättre, men detta är knappast önskvärt i
en liten mottagare som den här visade, som
ju knappast är konstruerad för högfideli-
tetsmottagning.
R5, volymkontrollen, tjänstgör också
som gallerläcka för förstärkarröret. Den
kan vara någonting mellan 250 kohm och
1 Mohm.
R6 ger gallerförspänning åt slutröret.
Här kan man använda någonting mellan
1 000 och 2 500 ohm. Resistansvärdet är
ganska kritiskt, eftersom det är spännings-
fallet över detta motstånd som användes
som gallerförspänning för röret och sålun-
da bestämmer rörets arbetspunkt. Den
ström som passerar R 6 utgöres av summan
av anod- och skärmgallerströmmarna i de
två rören. Man kan dock bortse från anod-
strömmen genom detektorröret. Den höga
resistansen i anodmotståndet R 3 gör nämli-
gen att denna ström blir endast några bråk-
delar av en rnA. Även skärmgallerström-
men i detta rör är mycket obetydlig. Ström-
men genom slutröret skall emellertid vid
korrekt arbetspunkt (-7 V) vara ca 8 rnA.
Skärrngallerströmrnen ca 2 rnA. (Dessa
värden kan erhållas i handböcker, se exem-
pelvis RATHEISER—KECLIC–SCHRÖ-
DER: Radioteknisk Uppslagsbok.) Enligt
Ohms lag blir då motståndet (se sid. 40)
R=7/10=0,7 kohm=700 ohm.
C6 utgör en passage förbi R. för den de-
modulerade lågfrekvensen. Den kan ute-
slutas, men då uppstår s.k. motkoppling
och då blir förstärkningen mindre i slut-
röret.
TRI är en utgångstransformator; om-
sättningen i denna kan vara rätt godtyck-
Fig. 1407. För att förhindra att skrap uppstår
då volymkontrollen R. varieras kan man kopp-
la en särskild gallerläcka R 8, i slutrörets styr-
gallerkrets. Kondensatorn C 10 kan vara på ca
0,01 uF.
hg. Har man högimpediv hörtelefon (1 000
ohm) är det bra om impedansornsättningen
är ungefär 10 000:1000 ohm. Lindningen
för 10 000 ohrns impedans skall då ligga i
rörets anodkrets. Har man omsättning
10 000:10 ohm i utgångstransformatorn
passar den bättre för att mata en högtalare
4-16 ohm impedans eller en lågimpediv
hörtelefon.
En högimpediv hörtelefon kan också
kopplas till anoden i slutröret via en kopp-
lingskondensator, C 5 i fig. 1408. Skulle ut-
gångstransformatorn ha mittuttag på pri-
märsidan kan man ännu hellre koppla den
över ena primärlindningshalvan (se fig.
1409); man får då lämplig impedansorn-
sättning från rör till belastning.
Har man en gammal nätdrossel liggande
kan man f.ö. lätt göra om den till en ut-
gångstransformator genom att man lindar
på en extra lindning som sekundärlind-
ning utanpå drosseln. Försök med 100-
500 varv.
C9 och R7 bildar ett avkopplingsfilter,
som skall förhindra återverkan mellan för-
stärkar- och detektorröret via den gemen-
samma strömkällan. C 5 kan vara något
mellan 8 och 32 pF, R7 något mellan 500
ohm och 1 kohm.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
