- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / II. Staden vid havet /
138

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 10. Vävaren på cirkus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gnuggade sig i ögonen, såg på fadern, villrådig var
hon befann sig. Fadern log mot henne och dinglade
med konfektpåsen framför hennes näsa.

— Lilla Elsa, här har du konfekt! Pelle Jöns
hälsar. Han tänker på sin mamma, å då köper han alltid
gotter åt barn, ser du, liten.

Elsa gnuggade sig i ögonen ideligen. Hon hade
svårt att få sömnen ur huvudet. Det ville falla tungt
som bly ned på bröstet, som en stenklump. Till slut
vart hon dock vaken. Hon tog påsen, började
hungrigt äta konfekten, som hade det varit bröd. Plötsligt
höll hon upp, slöt igen påsen, stoppade den i fickan.

— Ät du, Elsa, log fadern lycklig och vek.

— Dom andra ä också hungriga, dom ska också ha.
Vävaren mörknade. Han hade varit så glad nyss.
Nu fick han höra, att barnen voro hungriga. Ja, nu
kände han sig också själv hungrig. Han hade inte fått
mer än en kopp kaffe sen klockan tolv, och nu var
klockan tio på kvällen. På cirkus hade han icke känt
hunger.

— Var är mor? Hos Suhran eller Suders förstås.
Sladderpack! Hela vävarstan ä en sladderhåla.

— Nej, mor har gått till mormor å tagit de två
minsta med.

— Mormor! Va ska hon där?

— Dom skrek efter mat.

Klein satt en lång stund och funderade.

— Stuart har varit här, sa flickan plötsligt.

Vävaren spärrade upp ögonen. Han fick inte fram
frågan över läpparna, men Elsa läste den i blicken
och svarade:

— Du får sluta på fabriken, far. Gordon har sagt
ifrån.

Vävaren brusade upp.

— Dä ä den fördömde Stuart! Han har skvallrat,
att jag smet en timma för å hjälpa till med
barnföreställningen i går eftermiddag.

Elsa flammade till. Det gnistrade i ögonen.

— Stuart skvallrar inte! Jag får börja i ditt ställe.
Dä kan vi tacka Stuart för.

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free