Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135 —
att se honom åter. År detta icke underligt
af pappa, som vef att Fitzgerald är son af
en Grefve och bror till en Lörd? Om han
är en slösare, som pappa säger, är väl det
ett så stort fel? Ar ej slöseriet allmänt bland
officerare? Jag ser ej hvad nytta pappa har att
ej vara andägtig, om han lägger så mycken
vigt på dylika småsaker. Min bästa mamma,
ni skulle beundra Fitzgerald om ni sett
honom: och jag hoppas ni får se honom, ty
han har låfvat mig att taga sig anledning af
den första snufva han får, för att anhålla om
permission och komma till Charlestown, att
der tillbringa vintern. Han har låtit mig
föastå, att det kanhända skulle blifva för
honom omöjligt att träffa mig vid brunnen. Jag
är färdig att dö af sorg, när jag besinnar hvad
förluster vistandet i denna fördömda bondgård
för mig kan medföra. Öfver en vecka har
tj förflutit efter den bedröfliga tillfällighet,
som här qvarhåller oss och denna vecka
förekommer mig såsom ett sekel. Nästan stra*
efter vår landstigning, och sedan vi åter
befunno oss i vår vagn, hvars åsyn vä,ckte hos
mig den enda angenäma känsla jag erfarit
sedan jag lemnade Fitzgerald, blefvo vi
öfverfallne af en förskräcklig storm, hvilken
injagade hos mig så mycken fruktan, att jag
dervid förlorade känslan; åskan slog ned i
många träd, som itändes och kringspridde ett
så klart sken, att de förfärade hästarne
öfver-sprungo ett bråddjup af fyratio till femtio fot.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
