- Project Runeberg -  Riksföreningens för Gymnastikens Främjande Årsbok / 1936 /
208

(1934-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friluftsliv med kvinnliga gymnaster i Hindåsskogarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vackra färgspel både länge och väl, gingo i land och plockade
bär och badade. Fortsatte sen genom den smala och slingrande
Forsån fram till nästa sjö, Gärdsken, och voro framme i Alingsås
vid 7-tiden på em., nöjda och belåtna och alls inte trötta. De
funderade litet på att paddla vidare, men förnuftet bjöd dem
dock att taga nattkvarter och inte fresta musklerna mera den
dagen. Men start nästa morgon kl. sju! Då morgonen kom
vaknade de två vid ovana ljud. Regnet stod som spö i backen, vinden
tjöt och åskan mullrade. De måste vänta några timmar tills
det värsta var över, och så bar det iväg. Kanoten på
hjuldoning genom staden och ner till Mjörn. Omöjligt att få ut
den i den hårda vinden. Nåja, nästa vik! Och så bar det iväg
på landsväg från vik till vik, försök gjordes gång på gång att
få ut kanoten, men den slungades redlöst iland av de hårda
stormbyarna. Det var nu till att fortsätta på landsvägen hela dagen
från plats till plats, och alltsom oftast mötte de folk, som med
mer eller mindre hån i stämman sade: »Ja, nog är det säkrast
att färdas i kanot på landsväg idag!» Så fingo de gå och släpa
kanoten med sig hela dagen, och en bit följande dag också, innan
de på nytt kunde sätta den i sjön i Torskabotten. Det var med
en känsla av obeskrivlig lättnad som de paddlade iväg från alla
oförstående landkrabbor. Sista biten hem gick som en dans,
stormen hade minskat betydligt och kanoten gled fram över
Öm-mems solglittrande böljor med hemvan säkerhet.

På sensommaren och hösten bruka vi alltid passa på
»fullmåne-lördagarna» med särskild omsorg. Det räknas ut långt i förväg
hur man skall ordna för att kunna vara ledig och komma ut
just vid den tiden. Och råkar det vara så att kanoten är med,
blir det paddelturer till långt fram på natten. Det har sin
alldeles speciella tjusning att då vara ute i kanot. Sjöfåglarnas
stilla snatter från vikarna, ett och annat skri från en lom, som
oroats av det plaskande ljudet från vår paddel, allt bidrar till
att skänka en intensiv förtätad vildmarksstämning. Far man
riktigt tyst och försiktigt fram, kan man komma alldeles inpå de
vilande lommarna och änderna, som bruka hålla till på de små
skären.

Så leta vi oss hem till vår egen strand i mörkret. Knappt kan
vi skymta konturerna av vår lilla stuga därinne mellan träden.
Vi skynda in och tända kvällsbrasan. När vi sen sitta runt om-

208

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:08:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfgymnfr/1936/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free