- Project Runeberg -  Riksföreningens för Gymnastikens Främjande Årsbok / 1936 /
222

(1934-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idrott och konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Därför blev idrotten för konstnärerna en ständigt livgivande
brunn att ösa ur. Konstnärerna gingo till gymnasier och
idrottsplatser för att finna modeller och motiv. Dessutom understödde
idrotten konsten direkt genom att man i stor myckenhet beställde
bilder av framgångsrika idrottsmän. En mycket stor del av dessa
antika bilder, som bära gudars och gudinnors namn, äro
ingenting annat än unga män och kvinnor, som segrat på den
idrottsliga vädjobanan. Antik konst är otänkbar utan antik idrott. Det
var idrotten, som inspirerade konsten till de största och skönaste
konstverken.

Men antiken steg i graven och andra tider kommo. Medeltiden
kom med sin i stort sett dystra och glädjelösa syn på tillvaron.
Blickarna riktades mot en annan och bättre värld. Jordisk
skönhet var mer av ondo än av godo. Konsten blev ej längre
»naturalistisk», eftersom naturens skönhet ej längre var någonting att
stå efter. I stället blev den »expressionistisk» för att använda ett
modernt uttryck. Konsten ville uttrycka den inre upplevelsen.
För att nå detta mål drog den sig inte för att medvetet omforma
och vanställa naturen. Det vackra var inte längre något mål att
stå efter. Idrottsliga övningar förekommo naturligtvis, men
idrotten var ej längre en livsbetingelse för samhället. Det fasta
sambandet mellan idrott och konst är upplöst. Konsten går sina
egna vägar.

Medeltiden skämdes för den nakna kroppen, och naketbilderna
höra till undantagen i den medeltida konsten. Men man kan
ändå se, hur konstnärerna burit hand på naturen för att nå sina
syften. Man kan se de oändligt utdragna gestalterna på gotiska
domkyrkoportaler eller den i namnlös plåga förvridna kroppen
hos den korsfäste Kristus. Man måste också erkänna, att
konstnären ofta, just genom det våld han begått på naturen nått ett
starkare och intensivare uttryck i sitt konstverk än som annars
skulle varit honom möjligt.

I mäktiga vågrörelser böljar tiden framåt. Man nalkas åter
antikens uppfattning av konsten och naturen, blott för att åter
komma den medeltida konstuppfattningen nära. Renässansens
konstnärer skapade åter bilder av starka och vackra människor,
unga jordbundna kroppar, som medvetet tävlade med antikens
gudagestalter. Men efter de stora florentinska
renässanskonstnärerna kom EI Greco, den enslige målaren i Toledo, som inte drar

222

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:08:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfgymnfr/1936/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free